Norsk
Dansk
English
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoStellas story
Del 10: The road to hell
| Den här följetongen är ett samarbete mellan Stråla och Nata713. Kapitel 10 – The road to hell STELLA ”I kväll blir det extra allt!” hade han skrivit till mig tidigare i dag. Jag hade förstås ingen aning om vad det betydde, men vid det här laget hade jag förstått att en del av grejen med att vara dominant respektive undergiven, var att den undergivne inte skulle veta allt som den dominante planerade. Ovissheten skapade en nerv i vårt förhållande, åtminstone för min del. Jag både längtade och bävade för vad som komma skulle. Tidigare hade jag också ringt Olivia för att rapportera om gårdagsdejten och för att vara social, men hon var inte alls på humör. Jag tror aldrig att jag upplevt henne så tvär och trögpratad. ”Har det hänt något?” frågade jag. ”Jag vill inte prata om det. Och säger du ordet ’Master’ en gång till så blir jag tokig!” Fem minuter efter vi lagt på kom det ett SMS: ”Förlåt, hjärtat! Det är inte ditt fel, jag är bara lite off. Ringer om någon dag! XOXO” När klockan närmade sig sex kunde jag inte sitta still längre, utan bestämde mig för att alldeles för tidigt ge mig av mot kvällens mötesplats på Vanadisplan. Som för det mesta när vi skulle ses var jag en smula osäker på vilka kläder han ville att jag skulle ha på mig. Efter ett visst velande framför spegeln fick det bli en kort, stretchig jerseykjol som han inte hade sett mig i förut, plus en urringad vit topp. Jag hade en fånig baktanke om att ju mer han fick se av mig, desto mer skulle han vilja ha mig. Så jag var framme mer än en timme för tidigt och slank in på tapasbaren som ligger alldeles intill. Ett glas vin för att lugna ner mig var nog bara vad jag behövde. Medan jag satt där vid baren och spanade på folk märkte jag att jag tilldrog mig fler manliga blickar än vanligt. Förmodade att klädvalet och kanske den frånvarande behån gjorde sitt. Jag skickade ett mess om var jag befann mig, men fick inget omedelbart svar och eftersom jag kände mig lite övergiven fingrade jag lite på halsbandet som jag fått av honom. På måndag skulle jag och de andra lärarna börja jobba så smått. Brukade alltid se fram emot det, men inte i år. Första dagen var det i och för sig bara hjärt- och lungräddningskurs, så det skulle jag väl orka med. Plötsligt var vinet slut och jag beställde ett andra glas utan att tänka. Mobilen surrade till.”Är där om 13 minuter.” Inte tio minuter eller kvart, utan exakt tretton minuter. Han hade sagt till mig att punktlighet är en dygd. I dag hade jag varit mer än en timme för tidig, men det kanske var lika mycket fel som att komma för sent? Jag ville inte sinka honom ifall han hade andra planer, så jag betalade notan i god tid. Prick 20.00 steg han in i baren och nickade gillande mot mig när fått syn på mig. Han log sitt sneda leende, kysste mig samtidigt som hans ena hand som av en händelse hamnade rakt på pluggen där bak. ”Duktigt”, viskade han och tryckte till den. ”Är det något som hänt?” frågade jag oroat när jag såg in hans rödkantade ögon. Det var uppenbart att han inte ville prata om detta, för leendet försvann direkt. ”Råkade nysa in i pepparkaret bara”, sa han och bytte samtalsämne: ”Hon har druckit vin ser Master”, nu övergick han till ”hon” och "Master", det fanns ingen inom hörhåll för tillfället. ”Ja, ett glas bara, Master”, sa jag dämpat. Jag såg hur han tittade ner på kvittot som låg på bardisken. ”Ursäkta, två glas, Master. Jag var lite nervös och…” Han viftade bort det. ”Det finns ingen anledning till oro. Hon kommer bara att få sånt som hon har längtat efter. Master har en ganska god idé om vad hon är i behov av just nu. Har Master rätt?” Jag nickade instämmande, men egentligen visste jag ju inte om han visste exakt vad jag längtade efter. I min begränsade fantasi existerade det bara lite mer av det som jag redan hade fått. Det vill säga att få känna hans bestämda händer smiska mina skinkor igen och att få suga av hans kuk eller kanske bli munknullad igen. Jag hoppades klara det bättre den här gången, ville räcka till så att han blev nöjd med mig. ”Är hon klar att åka?” frågade han och höll upp bilnyckeln. Jag kasade ner från barstolen, lite vingligt men hoppades att han inte märkte det, och rättade till kjolen. MASTER När jag såg Stella sitta där i baren var jag beredd att uppgradera henne till en åtta. Det var uppenbart att hon hade ansträngt sig för min skull, både i fråga om klädval och hur hon var sminkad. Stilen kanske var en aning för puttenuttig för min smak, men det skulle väl finnas all tid i världen längre fram att visa henne hur jag ville att hon skulle se ut. Fan vet om hon inte hade gått ner ett par kilo också sedan vår första dejt för två veckor sedan? Hur som helst hade hon formerna på de rätta ställena och hon verkade inte skämmas för att exponera dem. Sånt gillade jag. På vägen hade jag förstås, med tanke på gårdagskvällens händelser, hållit ett extra vaksamt öga i backspegeln utan att se något tecken på att jag var förföljd. För min del kunde häxan gärna fått resa till Blåkulla på sin kvast! När vi lämnade baren lät jag Stella kroka i min arm, jag märkte att hon gick en smula vingligt. Bilen stod parkerad runt hörnet, så vi var framme på bara en minut.När vi spänt fast säkerhetsbältena vände jag mig mot henne. ”Det är några saker Master måste gå igenom med henne inför kvällen. Hon har ju berättat att hon läst på om bdsm på nätet, så egentligen tror Master inte att det är några nyheter.” Stella såg förväntansfullt på mig. ”Har hon klart för sig vad ’stoppord’ innebär?” Hon nickade lite tveksamt. ”Sånt där gult och blått?” Jag såg på henne och trummade med högerhandens fingrar mot ratten. ”Gult och blått, menar Master?” rättade hon sig själv och såg aningen säkrare ut. ”Ja, fast hon menar förstås gult och rött. Som nybörjare är det viktigt att hon är medveten om att hon när som helst har rätten att stanna upp, eller ’stoppa’. Om det mot förmågan skulle behövas, säger hon ’rött’. Om det är mer ’på gränsen’ använder hon sig av ’gult’. Det är Masters uppgift att läsa av henne så pass bra att det här aldrig ska behöva hända, så hon behöver inte skämmas för att använda de här orden. Om de behövs är det Master som gått för långt.” Jag lät detta smälta in. Jag såg att hon funderade på något. ”Frågor på det?” ”Men hur ska jag veta, Master? Och jag kanske blir totalt paralyserad och inte får fram ett enda ord?” Jag nickade. ”I så fall märker Master det.” Jag placerade handen under hennes haka, vred på hennes huvud så att hon tvingades se in i mina ögon. ”Litar hon på Master?” Vi såg på varandra en lång stund. ”Ja, Master!” sa hon till slut. Det rådde ingen tvekan att det var ärligt menat från hennes sida. ”Duktigt”, svarade jag. ”Och en sak till: I handskfacket ligger det en ögonbindel som hon ska ta på sig nu.” Jag startade bilen. STELLA Ögonbindel? Här i bilen? Tänk om någon såg det? Jag slog direkt bort tanken. Han visste vad han gjorde och allt han sa följde en noggrant utstakad plan. Det kom inga hugskott ur hans mun, allt var överlagt och genomtänkt.Jag hittade hur man öppnade handskfacket och där låg det ett svart tygstycke. Det var väl tilltaget, både till längd och bredd. Den som hade den på sig skulle inte se någonting alls, och jag insåg i samma ögonblick att ”den”, det var jag! Jag vek den dubbel – annars skulle den ha täckt hela ansiktet – och lindade den för ögonen runt huvudet, och knöt en dubbelknut i nacken. Nu befann jag mig i totalt mörker, inte minsta ljusstrimma trängde igenom. ”Att bli berövad ett sinne, skärper övriga sinnen”, sa han. ”Det är en bra övning för henne. Hur känns det?” ”Lite ovant. Eller obehagligt. Master.” Jag inbillade mig att hans sneda leende var på plats. ”Hon behöver inte vara orolig. Jag är hennes ögon nu.” Bilmotorn spann vidare och jag försökte verkligen slappna av och luta mig tillbaka. Det var oväntat obehagligt att åka bil utan att se något. Aldrig veta när det skulle bli en inbromsning eller en sväng. Som tur var körde han väldigt lugnt och mjukt. Den oro och nervositet jag känt minskade något under färden. Känslan av att sakna kontroll över situationen lugnade mig! Det var en avslappnande tanke att inte kunna påverka situationen utan bara åka med – bokstavligen. Jag tappade tidsuppfattningen när hjärnan var upptagen med att sortera alla mina tankar. Plötsligt satte han på radion. Ett långt gitarrintro följdes av en raspig sångröst: And the perverted fear of violence Chokes a smile on every face And common sense is ringing out the bellsThis ain't no technological breakdown Oh no, this is the road to Hell Låten verkade aldrig ta slut, och gång på gång upprepades frasen: ”This is the road to Hell.” Jag rös. Vad hade jag gett mig in på? Till slut bromsade han in och gav tecken med blinkersen. ”Då var vi framme”, sa han. ”Nu kör Master ner i garaget.” För mig var det lika mörkt i garaget som ute i det fria. När han parkerat gick han runt bilen och hjälpte mig ur. Jag krokade i hans arm och han ledde mig mot det som visade sig vara en hiss. Den enda vägen härifrån går uppåt, tänkte jag. MASTER När vi stod där tillsammans i den trånga hissen fick jag undertrycka mitt starka begär så att jag inte skulle gå händelserna i förväg. Stella såg så värnlös och het ut med ögonbindeln på sig. Tänk så lydig hon hade varit som gjort som jag sagt till henne. På ett sätt kunde det vara lite roande när kvinnor näpsade eller protesterade, och jag fick använda mitt övertag för att få som jag ville i slutänden. Men om jag fick välja var det nog så här jag ville ha dem. Lydiga, tillitsfulla och medvetna om sina begränsningar, vem det var som bestämde och att det föll sig naturligt för dem. Hissen stannade på sjunde våningen och det fanns bara en lägenhet på det här översta våningsplanet. Jag lotsade in Stella i hallen och låste ytterdörren. Gardinerna var redan fördragna så insynen var noll. STELLA ”Master kommer nu att ta av henne kläderna.” Han sa det som om det var den naturligaste sak i världen, och just då, i det ögonblicket, kändes det nästan så för mig också. ”Stå stilla nu.” Han började med min t-shirt. Drog den över huvudet och jag följde hjälpsamt med armarna. Det kändes naket att stå där utan bh och jag kände bröstvårtorna dra ihop sig. Han blev stående framför mig en stund utan att säga något. Jag blev nervös och sträckte ut en arm för att känna var han var men möttes av en hård hand runt min handled. ”Stilla!” Nu kom han upp bakom mig och överraskade mig genom att börja knäppa av mitt halsband. Jag reagerade instinktivt och utropade ”Nej snälla, inte mitt halsband!!” Jag kunde inte förklara varför men det kändes tryggt att ha det på mig. Han stannade upp och la en hand över min strupe samtidigt som han pressade sig mot min rygg. ”Vem bestämmer?” Hans röst var låg och mjuk men med en hård kärna. ”Du bestämmer! Master bestämmer”, fick jag fram och jag kände rodnaden stiga på kinderna. ”Så är det”, svarade han bara kort och fortsatte ta av halsbandet. Jag kände dock hur han fäste något annat, grövre, runt min hals. Hans andhämtning hade blivit tyngre och häftigare, men min var förstås ännu mer påverkad. Men till och med en sådan erfaren man som han var tydligen inte helt opåverkad av situationen. Han knäppte upp min kjol och lät den falla till golvet. ”Den här behöver hon inte mer i kväll”, sa han nöjt. ”Eller hur?” Jag bet mig i underläppen. ”Nej, Master.” Nu ställde han sig så där tätt bakom mig som han hade gjort på bryggan på Djurgården. Han smekte sin ena hand över min rumpa en lång stund, samtidigt som han viskade i mitt öra: ”Varför är hon här?” Jag flämtade till, jag var så spänd att varje fråga från honom bara kändes förvirrande. Jag försökte förgäves hitta det önskade svaret på frågan. ”Jag vet inte”, pep jag ynkligt. ”Master.” ”Vill hon vara någon annanstans?” Nu klämde han hårt i ena skinkan. ”Neeej, Master.” ”Så varför är hon här?” Plötsligt var svaret självklart. ”För att jag vill det! ... Master! ” ”Just det. Duktigt. Och varför vill hon det?” Vad var han ute efter nu? tänkte jag. ”För att…” ”Ja?” ”För att Master vill det?” svarade jag tveksamt. Det kändes inte som att det var rätt svar. ”Delvis rätt. Men vad är det som lockar henne? Kanske något som hon sysslar med dagligdags i sitt yrke?” Jag tänkte så det knakade. ”För att få lära mig!!” Jag andades ut, jag hade bestått provet. Åtminstone för stunden. ”Om hon bara är lika duktig i klassrummet, så…” Han lät meningen förbli oavslutad, men det lät som om han myste. Med ett enkelt grepp rev han mina stringtrosor itu och vred därefter om pluggen. Ett kvidande kom ur min mun. ”Gillar hon sin plugg?” Jag nickade. ”Den får mig att tänka på Master, när Master inte är där.” ”Master kan inte lova något, men om hon är Duktigast i kväll kanske hon får en ännu finare.” ”En finare? Master?” ”Finare som i större!” MASTER Hon var så grymt läcker där hon stod framför mig. Först naken sånär som på de där minimala stringtrosorna och en ögonbindel. Lite darrig men förväntansfull. Hon hade överraskat mig med att inte vilja att jag tog av halsbandet. Det kändes skönt, att det redan blivit betydelsefullt för henne. Men det grova läderhalsbandet såg också snyggt ut. Det syntes att hon tillhörde någon. Att hon tillhörde mig. Känslan när jag fick riva av trosorna var obeskrivlig och nu var hon helt naken. För mig att ta för mig av. ”Sära på benen”, sa jag och förde pek- och långfingret till hennes kön. Hon var våtare än nånsin och när jag förde fingerspetsarna längs skåran skälvde hon till och gnydde okontrollerat. Den här proceduren kunde hon vid det här laget, för hon slickade och sög hungrigt på fingrarna när jag förde in dem i hennes mun. ”Varför är hon alltid så våt?” ”Det är Masters fel… förtjänst, menar jag. Jag var aldrig på det här sättet innan! Aldrig!” Nej, det kunde jag tänka mig. Jag log för mig själv. Det var väl missionären en gång i veckan som gällde. Tänk hur man kunde ställa till det för oskyldiga unga fröknar. ”Master tycker om när hon är så här kåt. Kom bara ihåg att fråga om lov innan hon kommer!” Jag stack in fingrarna i henne och vred om. Herregud, vad underbart trång hon var! Hon stönade till högt och jag trodde nästan att hon skulle komma på direkten. ”Hur ska jag kunna förhindra det? Det är ju Master som gör mig sån här?” ”Sån här, hur då?” Jag ville höra henne säga det. ”Så här kåt!” Hennes kinder blev skära av rodnad och hon kved när jag fortsatte smeka. ”Snart kommer jag om inte Masters slutar med fingrarna!” ”Hon får väl komma på ett sätt att förhindra det?” Jag var inte helt allvarlig och hoppades att det hördes i tonfallet. ”Hon kan ju tänka på något annat.” ”Snälla Master!” Jag drog mig ur och lät henne slicka av fingrarna en sista gång.Jag sträckte mig efter hundkopplet på hatthyllan, och krokade i det i hennes nya halsband. STELLA Mina ben var som gelé. Jag behövde sätta mig ner snart, annars skulle jag sjunka ner på golvet. Han hade fäst något i mitt halsband och nu drog han mig åt sidan. Var jag kopplad? Som en hund? Tanken gjorde mig generad men skickade också en våg av kåthet ner mellan mina lår. Jag följde honom försiktigt, fortfarande med ögonbindeln på. ”Ligg ner på sängen!” Jag kände mig fram och kröp lite klumpigt upp på sängen. ”På mage!” Jag la mig på mage och vilade huvudet på armarna. Jag kände sängen svikta när han intog sin plats. Så kände jag hans fingrar stryka över mina skinkor. Mjuka lätta strykningar som ibland passerade förbi pluggen och gav den ett tryck. Hans fingrar sökte sig ner mellan mina ben och han lät dem glida in och ut samtidigt som han talade till mig. ”Jag älskar att hon är så våt! Att hon överlämnar sin kropp till mig, att använda så som jag behagar. Det är MYCKET Duktigt!”. Han fortsatte smeka mig rytmiskt och jag fick svårt att ligga stilla. Ville pressa mig mot hans fingrar, förlösa all spänning som byggts upp under den här dagen och kvällen. ”Berätta för mig om stopporden!” Hans uppmaning överraskade mig men jag fokuserade och fick ur mig: ”Eh... rött betyder stopp och gult betyder...eh...att det snart är för mycket...” Hans hand stannade. Som i väntan. ”Master!!” Åh nej! Att jag alltid skulle glömma det där viktiga ordet!! Nu återupptog han smekningarna. ”Duktigt. Det är viktigt att hon kan orden och vet att det är okej att använda dem”. Han avlägsnade sina fingrar igen och jag nickade för att visa att jag hade förstått. ”Master har plockat fram fem redskap, utöver Masters hand. Nu får hon välja tre siffror mellan ett och fem, det kommer att avgöra vilka tre redskap hon ska få njuta av ikväll.” Jag kände ett behov av att fnissa men insåg att jag borde hålla mig. ”Ett, två och tre” viskade jag, i en vag förhoppning att det fanns någon slags logik. Att de mildare redskapen hade låga siffror. Han hummade belåtet och muttrade: ”Bra val”, nästan för sig själv. Handen hade återvänt till mina skinkor och nu sa han, lite högre: ”Men vi börjar alltid med handen!” Och med det landade ett hårt slag på min ena skinka. ================================ Fortsättning nästa söndag! ❤️ |
Fortsättning:
Del 1 (13 jun 2021)Del 2: Räkna högt för mig (4 apr 2021)
Del 3: Min fantastiska väninna (11 apr 2021)
Del 4: Duktig, duktigare, duktigast (18 apr 2021)
Del 5: What's in it for me? (25 apr 2021)
Del 6: Längtan och väntan (2 maj 2021)
Del 7: Uppdrag och belöning (9 maj 2021)
Del 8: Olivias plan (16 maj 2021)
Del 9: Jävla häxa! (23 maj 2021)
Del 10: The road to hell (30 maj 2021)
Del 11: Längst ner i halsen (6 jun 2021)
Del 12: Det här händer inte mig (13 jun 2021)
Tillagd 30 maj 2021 Noveller #Man #Kvinna som bottom #Kvinna #BDSM #Disciplin #Psykisk dominans #Naken vs. påklädd #Smärta #Smisk #Fysisk dominans
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.