Logga inBli medlem
Stellas story

Del 9: Jävla häxa!

Den här följetongen är ett samarbete mellan Stråla och Nata713. Vi skriver ungefär hälften var.

Kapitel 9 – Jävla häxa!


MASTER

Jag lade märke till bilen redan när vi parkerade ute vid Koppartälten, men jag tänkte inte så mycket mer på det just då. Det var inte en plats där det var särskilt mycket folk efter stängning och jag hade medvetet sökt en avskild plats, så den lilla Peugoten med en ensam person i väckte min uppmärksamhet.

Dejten innan på uteserveringen hade varit ett steg framåt. Jag märkte att Stella var mer med på banan nu efter middagen på lyxrestaurangen. Hon var mer klängig och tillitsfull gentemot mig. Det var precis så jag ville ha henne, att hon hela tiden ville lite mer än det jag gav henne tillträde till. Helst skulle hon be högt om att få det, men ibland kunde det räcka med att hon med sitt kroppsspråk klart visade att hon var beredd att gå längre för att visa sig duktig för mig.

När jag viskat till henne tidigare i kväll på uteserveringen att i smyg smeka mig upp längs låret under bordet och känna på min styva kuk utanpå byxorna hade hon inte tvekat en sekund. Hon hade inte ens sett sig omkring, utan bara kvickt fört upp handen mot mitt skrev och klämt girigt på min kuk. Som om hon hade gjort det hundra gånger förut. Hon låtsades som ingenting men det gick inte att ta miste på kåtheten i hennes blick. Den kom sig förstås av att bara vi två visste om vad hon gjorde, som om vi ingått ett hemligt förbund tillsammans. Syftet var inte i första hand att jag skulle få ut så mycket njutning av detta, utan att få henne att längta efter något som fanns så nära – men ändå så långt borta just då – för henne.

Samtidigt var det svårt för mig att hålla distans till Stella! Hennes oskuld med en blandning av förfäran och nyfikenhet över det jag introducerade för henne väckte alla mina begär. Helst hade jag velat gå snabbare fram, ses varje kväll. Lära henne allt jag kan, som Baloo skulle ha uttryckt det. Men ett svårt uppdrag på jobbet som krävt mycket av min tid hade lyckligtvis hjälpt mig att låta vår relation utvecklas lite långsammare. Efter middagen då hon vandrat genom restaurangen med sina trosor i handen hade vi inte kunnat träffas förrän nu i kväll. Jag hade haft andra planer för hur kvällen skulle avslutas, men när jag anat att vi eventuellt var övervakade så hade jag tänkt om och skickat hem Stella i en taxi. Jag kunde inte veta om bilen hade samband med mitt jobb, och jag ville för allt i världen inte dra in Stella i något som kunde vara farligt.

Vi hade ändå hunnit med lite där i bilen. Hon hade varit pluggad. Förstås. Utan trosor. Förstås. Jag hade känt på henne där i bilen och hon hade varit drypande våt. Förstås. Hon hade fått smaka på sig själv. Suga på mina fingrar när jag hade känt på henne. Men när hon plötsligt fick feeling och försökte greppa min kuk genom byxorna (ja, jag erkänner, den var hård som stål) fick jag lov att lära henne vem som bestämmer. Örfilen jag utdelade gjorde henne mer spak men också mer våt, utifrån vad jag kunde känna.

”Hon frågar om lov först!” hade jag sagt med bestämt tonfall för att hon skulle förstå. Jag hade placerat ena handen löst runt hennes hals för att markera allvaret lite mer, men också för att hon skulle vänja sig vid vad mina händer kunde ta sig för på hennes kropp i framtiden.

Hon hade stirrat storögt på mig ett ögonblick innan hon vek undan med blicken och nickade. Budskapet hade gått fram och då hade jag förklarat att vi var tvungna att bryta för kvällen, men lovat att vi skulle ses i morgon kväll igen.

När jag började köra i samma riktning som Stellas taxi visade det sig rätt omgående att min föraning hade varit befogad. Oavsett om jag tog till höger eller vänster hängde Peugoten på. Min första tanke var att det måste vara en jävla amatör och det av två anledningar. Inget proffs skulle följa efter utan att ha backup i bilen, och vem hade hört talas om något proffs som använde små löjliga Peugoter för att skugga andra bilar? Fast allt detta kunde förstås vara en dubbelfint, man visste aldrig.

Nå, om det var en amatör, vilket jag mer och mer började luta mot, skulle det inte bli så svårt att få klarhet i det. Men jag skulle tvinga fram en konfrontation till fots. När jag kommit in i Vasastan tog jag av på en mindre trafikerad gata och hittade en plats längs trottoaren som jag vant fickparkerade i. Det fanns inga fler lediga platser, så Peugoten var tvungen att passera. I ögonvrån såg jag den ta av till vänster i nästa korsning. Jag låtsades leta efter något i bagaget för att förföljaren skulle hinna hitta någonstans att ställa bilen och följa efter till fots.

När jag tyckte att det fick vara nog började jag snabbt gå mot korsningen där förföljaren svängt åt vänster, där tog jag i stället åt höger. Jag satte på mobilkameran och höll upp telefonen ovanför min ena axel, samtidigt som jag sneglade ner på displayen utan att vrida speciellt mycket på huvudet. Nu hade jag uppsikt bakåt och visst rörde sig någon bakom mig i mörkret. Jag log för mig själv, så enkelt det var om man bara visste vad man gjorde och använde vardagsteknik till sin fördel.

I nästa gathörn tog jag vänster och raden med parkerade bilar på en i annars öde gata var perfekt för mitt syfte. Jag hukade mig ner på knä mellan första och andra bilen, halvvägs ut i gatan. Genom rutorna såg jag snart en skuggestalt försiktigt komma runt hörnet och stanna två, tre meter in på gatan. Det var mörkt men jag kunde ändå tydligt se att det var en yngre kvinna, kanske i Stellas ålder och ungefär lika lång. Hon var helt svartklädd och hade korpsvart, långt hängande hår, ungefär som mamman i Familjen Addams – Morticia, var det så hon hette?

Hon stod helt stilla ett tag innan hon tog några fler försiktiga steg längs gatan. Samtidigt backade jag längs sidan av den första bilen och kom på så sätt fram bakom bilen och henne.

Tre snabba steg och jag hade hennes vänsterarm i ett järngrepp.


OLIVIA

Jag tror aldrig att jag blivit så rädd i hela mitt liv som när han plötsligt höll fast min arm i ett skruvstäd. Hade han inte hållit så hårt hade jag nog studsat upp i luften minst ett par meter.

”Släpp mig!” skrek jag med gäll röst, vilket förstås varken gjorde till eller från. Jag tyckte bara att jag hörde ett tyst hånskratt till svar. Nu har du ställt till det rejält för dig, Olivia, tänkte jag, samtidigt som jag försökte sparka honom på smalbenen utan att lyckas. Det var lönlöst att kämpa emot och nu placerades hans andra hand över munnen på mig.

Men så var det ju det här med min förmåga att improvisera. Högra handen var redan inne i handväskan som hängde på högeraxeln och rotade. I minst fem långa år hade den legat där oanvänd och jag tackade min lyckliga stjärna att jag så sent som i eftermiddags hade sett att den låg kvar där. Den hade samma form som lypsyl, fast minst dubbel så tjock och dubbel så lång.

På två röda sekunder hade jag den i min hand, det var ju bara det att den hade plastkorken på! Hur fan tänkte tillverkarna när de försåg något som man skulle använda i nödvärn med en plastkork som man var tvungen att ta av innan man kunde använda den? De kunde lika gärna satt på ett sjutillhållarlås!

Jag försökte desperat vicka på korken med tummen och jag kände att det gav med sig lite, lite för varje försök. Efter vad som kändes som en evighet, men förmodligen inte var mer än några sekunder, lossade den och jag fick upp min fria högerhand, riktade den rakt i nyllet på honom och tryckte ned spraymunstycket med tummen.

Hans reaktion lät inte vänta på sig. Han släppte omedelbart sitt grepp och skrek ut sin smärta. Pepparsprayen hade träffat lite snett men tillräckligt nära ögonen för att få effekt. Han vek sig dubbel och föll ihop på trottoaren med händerna för ansiktet. Tänk vad enkelt det var att oskadliggöra någon som var betydligt starkare än en själv om man bara hade tillgång till enkla vardagsprylar, tänkte jag.

Jag stannade inte för att se hur det var med honom. Önskan att befinna mig någon helt annanstans tog överhanden och jag sprang i världsrekordtempo tillbaka mot bilen.


MASTER

”Satan! Satan! Jävla häxa!” var allt jag kunde tänka där jag ynkligt låg utslagen på marken. Utmanövrerad av en jävla amatör, så fruktansvärt pinsamt! Fy fan vad det brände i ögonen! Jag kunde inte se något alls och tårarna rann i strida strömmar. Instinktivt hade jag fört upp händerna till ögonen, men jag kom snabbt ihåg att det bara förvärrade saken. Enligt manualen var spola kallt vatten och klädbyte den korrekta proceduren. För stunden var det inte mycket mer jag kunde göra än att tråckla mig ur kavajen. Jag hade en vattenflaska i bilen, måste ta mig dit.

Att ta upp något förföljande igen var förstås inte att tänka på, jag hade hört hennes kvicka steg avlägsna sig direkt. Efter en lång stund reste jag mig ostadigt upp, stödde mig mot husväggen och följde den tillbaka runt hörnet och längs tvärgatan. Genom att hålla ena handen mot väggen kunde jag blunda och bara kisa ibland med vänsterögat som inte verkade ha träffats lika mycket av sprayen.

Det tog mig säkert tio minuter att tillryggalägga sträckan till bilen, ett avstånd som jag nyss avverkat på bara ett par minuter. Jag hittade vattenflaskan i bagaget och sköljde ögonen försiktigt. Vattnet rann nerför skjortan och byxorna men jag struntade fullständigt i att det såg ut som om jag hade kissat ner mig. Behandlingen lindrade den allra värsta smärtan och jag upprepade den flera gånger med några minuters mellanrum tills vattnet tog slut.

Sedan satte jag mig i bilen och pustade ut ett tag, osäker på om jag kunde köra hem. Allt jag längtade efter nu var min säng och några värktabletter.

=================================

Klockan hade passerat tolv nästa dag, när jag gned handen över skäggstubben, och återgick sen till att låta rakapparaten glida över hakan. Kroppen kändes behagligt matt efter en lång natts sömn och jag njöt av den här stunden i duschen. Jag ansade både skägget och håret på bröstet. Tittade ner mot kuken. Ja, det var väl lika bra att trimma där med, naturligt 70-talsbehåring var inget för mig! Ute ur duschen gnuggade jag imman från spegeln och mötte min blick. Jag såg fortfarande rödögd ut. Fy fan vad det hade svidit! När den där lilla häxan hade sprejat mig i ögonen hade jag blivit totalt tagen på sängen. Mitt ego hade fått sig en liten törn och jag hade tvingats spola ansiktet med kallt vatten en lång stund när jag hade kommit hem. Jävla subba!

Innan allt havererade hade kvällen med Stella varit i det närmaste perfekt. Jag kände hur jag hårdnade igen bara av att tänka tillbaka på gårdagskvällen. Jag greppade kuken, slöt ögonen och såg henne framför mig, på knä. Öppen mun. Hennes våta läppar runt mitt ollon... jag drog några drag upp och ner innan jag tvingade mig tillbaka till verkligheten och släppte kuken. Att runka var för loosers och jag var ingen looser.

Jag gick ut i lägenheten, fortfarande naken och med kuken halvstyv. Gardinerna var inte fördragna och jag hoppades nästan att någon granne skulle få syn på mig. Jag letade rätt på telefonen och öppnade DS, klickade mig fram till hennes foto. Hon hade fått galet många kommentarer! Jag började ångra att jag styrt in henne på DS. Jag kunde bara ana hur många som skrivit till henne och risken fanns såklart att hon lockades in i någon annans famn. Lyckligtvis kunde jag se att hon inte varit inloggad på över en vecka.

Jag öppnade Kik istället och skrev:
”Hur Duktig har hon varit i dag?” Hon måste ha suttit med telefonen i handen för svaret kom omedelbart.
Ska öva snart 😊” Jag fnös åt smileyn och blev lite irriterad. Hade hon inte lärt sig något?!
”Tilltal?” Jag hoppades att hon kunde läsa in skärpan i texten.
Förlåt, Master.” Jag log och nickade för mig själv. ”Jag ska öva snart, Master.
”Duktigt. Hon visar förstås med ett foto.”
Ja, Master.” Vad lydig hon blivit. På så kort tid! Jag kanske fick ha fördragsamhet med att hon glömde kalla mig Master ibland, även om det var irriterande.

Det var otroligt att det inte gått mer än drygt två veckor sedan vi haft vår första dejt. Vissa skulle kanske tycka att vi börjat i fel ände. Analplugg första dejten. Smisk andra dejten. Sen en promenad på den tredje och middag med avsugning på den fjärde. Så dejten igår då, där jag haft andra planer men fått avbryta. Jag hade tänkt ta med henne hem igår. Jag hade tänkt att vi äntligen skulle knulla. Jag hade tänkt börja med en riktigt lång smisksession. Börja försiktigt för att vänja henne. Kanske låta henne prova något verktyg – floggern eller ridpiskan. Jag hade tänkt öppna båda hennes hål. Använda dem ordentligt! Jag hade tänkt reta henne rejält. Visa hur fingerfärdig jag kunde vara, få nytta av mitt gummerade underlakan när jag gav henne hennes första fontän. Men allt hade jag fått skjuta på, allt på grund av den där lilla häxan och hennes spray! Jag blev irriterad när jag tänkte på det och i synnerhet då jag inte ens visste vem hon var! Förmodligen borde jag anmäla händelsen till vår säkerhetsorganisation. De skulle kunna borra i det här, på basis av bilmodell och färg kanske kunna reda ut vem hon var. Men jag var obenägen att dra in jobbet om det visade sig att det inte alls fanns någon jobbkoppling. Min faiblesse för lydiga, undergivna kvinnor var inte känd av min arbetsgivare och jag var angelägen om att det skulle så förbli.

Nej, gårdagskvällen hade slutat med ett fiasko, men i dag var det lördag. I kväll ville jag ta igen förlorad tid. När telefonen aviserade ett meddelande öppnade jag direkt. Den granne som eventuellt tittade fick nu beskåda hur kuken långsamt reste sig när jag tog del av hennes fotoserie. Första fotot, dildon fastklämd mellan brösten och bara läpparna som omslöt ollonet. Andra fotot, större delen av dildon försvunnen i hennes hals. Sista fotot, hennes halvöppna mun med saliven i en sträng från hakan till dildon. Undrar om det där fan inte var Duktigast ändå!

Jag knappade in min instruktion till henne:
”I kväll kl 8 på Vanadisplan. Hon är förstås pluggad.”
Det tog bara några sekunder innan svaret kom.
Ja, Master.
================================
Fortsättning nästa söndag! ❤️

Tillagd 23 maj 2021   Noveller   #Man #Kvinna som bottom #Kvinna #BDSM #Disciplin #Psykisk dominans #Naken vs. påklädd #Smärta #Smisk #Fysisk dominans

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 29220  Anmäl 

Kärlek och gemenskap i sexualitets- och identitetsmångfald
Bli medlem – enkelt och gratis  Om DS  Regler  Feedback / Kontakt  Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 2003-2024