Norsk
Dansk
English
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoStellas story
Del 3: Min fantastiska väninna
| Den här följetongen är ett samarbete mellan Stråla och Nata713. Vi har skrivit ungefär hälften var av varje kapitel. Kapitel 3 - Min fantastiska väninna Morgonen efter vaknade jag sent med en osäker känsla i kroppen. Ännu en natt hade förflutit då jag inte kunnat sova på rygg, men denna gång var det inte en ovan buttplug som var orsaken. Jag kände försiktigt med fingrarna över rumpan. Den sved inte längre, som den hade gjort i går kväll. Jag drog en lättad suck och hävde mig upp i sittande. Men AJ! Nog kändes det alltid. Jag reste mig upp och gick ut i hallen, drog ner trosorna och spanade över axeln mot spegeln. Vid åsynen av blåmärkena drog jag häftigt efter andan. Varje skinka hade var sitt rejäla blåmärke där konturerna av fingrar tydligt avtecknade sig i övre delen av blånaderna. Jag gick ut i köket och hämtade telefonen. Med spegelns hjälp lyckades jag ta en bild på rumpan och jag stod en stund och granskade fotot. Jag zoomade in där fingrarna syntes och färdades i minnet tillbaka till gårdagskvällen. Jag höll på att tappa telefonen av förskräckelse när den plötsligt började vibrera. Olivias mun dök upp på displayen – en plutmun som jag på skämt sparat ner som foto i telefonboken och som sen blivit kvar. ”Heey baby, remember me...?” Olivia förställde rösten och försökte låta som någon annan. ”Du vet att på dagens moderna telefoner så syns det vem som ringer!!” kontrade jag. ”Jaja, men du kunde väl spela med lite ändå”, muttrade Olivia. ”Vad gör du?” Vad skulle jag svara på det? Att jag kollade in blåmärken som jag fått under en smisksession av någon som jag skulle kalla Master? Frågan var om hon ens skulle tro mig. Av oss två var jag den eftertänksamma medan hon kastade sig ut i äventyr, ofta utan att ha tänkt efter ordentligt. Om någon av oss skulle råkat hamna på en scen på en porrklubb så borde det tveklöst ha varit hon – inte jag!! ”Hallå?! Vart tog du vägen??” Olivias röst väckte mig ur mina funderingar. Och jag bestämde mig för att gå all-in. Jag behövde få prata med någon om det här och vem skulle det vara om inte Olivia? ”Eh... jag skickar en bild till dig nu, vänta lite...” Det gick några sekunder medan jag knappade in allt och tryckte på sänd. Sen höll jag andan. ”Whaaaat? Vems rumpa är det här??” Det var uppenbart att bilden hade kommit fram. ”Man kan väl säga att jag hade en speciell upplevelse i går...” Det blev tyst i andra änden, och det var inte mycket som tystade Olivia. När hon talade igen lät hon allvarlig. ”Stella, allvarligt? Är du ok? Har du blivit utsatt för något?” Detta var varför jag älskade Olivia. Hon var flamsig och gapig och skojade bort mycket, men när det väl gällde då visste jag att hon var på min sida. Alltid. Då kunde hon ta ansvar, styra upp och rätta till. Nu hade hon gått in i sin seriösa mode och då hade jag hennes fulla uppmärksamhet. Jag tog sats. ”Jag var på en dejt i går som, eh, hade några ovanliga inslag...” Jag hade inte planerat att berätta det här och nu visste jag inte hur jag skulle börja. ”Du vet den här mannen som jag chattat med? Jag har ju visat dig vår chatt. Han som har retat upp mig med sitt lite dryga sätt? Vi träffades i förrgår. Och i går träffade jag honom igen.” Jag tystnade och inväntade en reaktion från Olivia men hon bara uppmanade mig att fortsätta berätta. Så jag berättade om sexshoppen och pluggen och hon hummade och lyssnade. När jag var framme vid gårdagskvällens händelser blev hon mer frågvis. ”Så vadå, ville han att du skulle strippa på scenen? Gjorde du det?” Hon lät skeptisk. ”Nja... jag är alldeles för blyg för det. Det var väl mer som att jag klädde av mig plagg för plagg...” Olivia lät fortfarande misstrogen: ”Tills du var naken??” ”Nej, jag hade underkläderna på. Och skorna...” ”Okej, okej.” Nu började hon låta otålig. ”Fortsätt berätta, vad hände sen??” ”Han sa åt mig att stå på knä i soffan och luta mig över ryggstödet och sen började han smiska mig...” Jag kände hur jag rodnade när jag sa det. ”Han sa åt mig att räkna men du fattar inte hur fruktansvärt ONT det gjorde, Olivia!! Första slaget bara skrek jag, men då tog han tag i mitt hår och sa, alldeles lugnt men liksom... intensivt: ’Jag hörde inte...?’ Först när jag fick fram ’Ett!’ så blev han nöjd och släppte. Sen räknade jag varje slag. Det var sammanlagt 20 och jag trodde att jag skulle börja gråta på slutet för det sved så hemskt”. Jag kände att jag hade nära till gråt nu också. ”Men... varför lät du honom göra det?” Olivia lät uppriktigt förvånad och jag hade inget svar att ge henne. Jag försökte förklara hur det kändes som om det bara var självklart. Hans auktoritet. Hur det plötsligt blivit viktigt för mig att inte göra honom besviken. Ja, att göra honom nöjd. Hur jag hade känt en märkvärdig stolthet när det var klart och han föreföll nöjd. Hur han hade strukit med fingrarna över mina skinkor sådär vördnadsfullt igen. Jag berättade däremot inte om hur det hade känts när han hade tagit ur pluggen. Jag sa att han försiktigt lirkat ut den men utelämnade hur jag plötsligt känt en sådan enorm kåthet. Hur det brusade och sög i mig och hur jag hade pressat mig bak mot hans hand. Och hur hans fingrar nästan halkat in i mig för att jag hade varit så våt. När blev jag så våt?! Jag hade inte fattat det själv. Allt jag kunnat minnas var smärtan och hur jag räknade, och plötsligt hade jag varit våtare än jag kunde minnas att jag någonsin varit. Han hade hummat uppskattande och fört sina våta fingrar till min mun, och jag hade inte protesterat utan gapat och sugit på hans fingrar. Men inget av det berättade jag för Olivia, för det kändes för intimt, för personligt, och för skamligt. Jag förstod det inte själv. ”Du, jag kommer över! Jag tar med vin.” Olivia lät bestämd och vi avslutade samtalet. Klockan var bara lite över tio och det tog inte mer än 20 minuter för Olivia att promenera hem till mig så jag blev lite bekymrad över det där med vinet. Jag hade inte ens ätit frukost! I köket började jag plocka fram vad jag hade som kunde bli till en bra brunch. Ägg, bacon, juice... kanske en smoothie? Olivia skulle säkert vara hungrig. Jag sneglade mot telefonen. Jag hade inte kollat min Kik på hela morgonen. Men säkert hade han väl skrivit nu? Efter att han hade tagit ur pluggen i går och efter att jag strukit mig mot honom som en kåt katt hade han dragit upp mina trosor och sagt åt mig att klä på mig. Han hade suttit kvar i soffan och tittat på mig medan jag generad klev i mina kläder. Jag hade känt mig extremt obekväm. Var det bara jag som var kåt av oss två? Varför avbröt han när jag så tydligt visade att jag ville mer? Precis som kvällen innan hade han satt mig i en taxi och skickat hem mig. Nu ville jag göra en poäng av att han fick vänta på mig. Om han skickat ett mess på morgonen så skulle han få vänta på mitt svar! Nyfikenheten tog emellertid överhanden och jag plockade upp telefonen och öppnade Kik. Inget meddelande. Jag blev arg och besviken på samma gång och innan jag kunde hejda mig själv hade jag skickat över bilden på min blåa rumpa. Jag hörde ett ljud från hallen och när jag kom ut dit stod Olivia där, helt osminkad, vilket i princip aldrig hände. Hon hade cyklat och var andfådd. Min besvikelse över att han inte hade hört av sig måste ha stått skriven i mitt ansikte för hon förstod direkt att det jag allra mest behövde var en stor kram. ”Men lilla gumman! Kom hit så ska jag trösta dig.” Att bara få känna beröringen av en annan normal människa var så befriande. Jag började gråta okontrollerat, medan hon sa: ”Såja, såja. Du överlever detta.” När hon hade torkat tårarna på mig, sa hon: ”Jag tog med några chokladbakelser. Går jättefint ihop med vinet.” Hon gick in i köket och ställde ner en påse på köksbordet. ”Jag bantar.” ”Det har aldrig hindrat dig förut!” Nu var allt som vanligt, vi munhöggs alltid. ”Men låt mig få se den stackars rumpan live nu! Hur illa är det egentligen?” Jag drog ner mjukisbyxorna och böjde mig fram och lutade armbågarna mot bordsskivan. ”Ser du handavtrycken?” frågade jag. Hon böjde sig ner. ”Mmm, lite läskigt faktiskt. Jag vill inte skrämma dig, men du förstår väl att det här kommer att se ännu värre ut i morgon och några dagar framöver? De flesta av regnbågens färger kommer att passera revy.” ”Hur kan du veta detta?” Som så ofta förr blev jag förvånat över vilka specialkunskaper Olivia satt inne med. ”Lita på doktor Olivia bara. Gör det ont?” Fast Olivia var inte läkare, hon arbetade på en reklambyrå. ”Bara när jag sitter ner. Fast det gör ont mentalt också. Det där att inte riktigt förstå ältar jag redan.” Jag gjorde en missnöjd grimas. ”Äsch, du blev väl kåt bara? När man är kåt gör man saker som man annars normalt inte skulle göra.” Hon sa det som om det var något självklart och jag kände mig totalt genomskådad. ”Du har drabbats av lite ’50 nyanser’-vågen. Fast du är bara 10 år för sent ute!” Hon log menande mot mig. Jag erinrade mig att vi hade sett den första filmen på bio tillsammans. Vi hade varit ganska överens om att den hade innehållit några spännande sexscener, men handlingen hade känts som en lång och föga trovärdig Askungesaga med en odräglig prins. Efteråt hade jag försökt läsa böckerna, men hade tvingats ge upp halvvägs in i den första. Många av mina mellanstadieelever skrev bättre än E. L James. ”Jag tror att det som hände var att du blev kåt av att han bestämde. Att du tänder på att vara undergiven i sexuella situationer. Och kanske även på smärta?” Hon sa det sista delvis som en fråga. ”Jag tror det är mer vanligt än man tror.” Jag hörde vad hon sa men jag ville inte tro att hon hade rätt. ”Sån är jag inte alls.” Jag hörde själv att jag hamnade i försvarsställning. ”Du glömmer att jag dagligen bossar över 30 bångstyriga elever! Och när jag var tillsammans med Martin sa du alltid att jag var den som bestämde.” ”Fast nu pratade jag om sexualitet, inte om vardagen. Det är två vitt skilda saker. Man kan vara en nog så fruktad VD för ett stort internationellt company, men hemma sovrummet kan man behöva få utlopp för att släppa kontrollen helt till någon annan att bestämma.” Hon märkte att jag såg tvivlande ut. ”Eller så är du switch – det vill säga omväxlande dominant och undergiven. Det ger sig med tiden.” Hon log uppmuntrande mot mig. ”Var det någon som sa något om ’brunch’?” Olivia hämtade omtänksamt två huvudkuddar i sovrummet och lade dem tillrätta på min köksstol. Hon öppnade vinflaskan och började hälla upp. ”Man ser ju vem av oss som står för det hälsosamma på frukostbordet”, sa jag och fnissade. Olivia ryckte på axlarna, hon var inte den som oroade sig för världsliga saker. ”Om jag förstår dig rätt så saknade gårdagskvällen helt inslag av alkohol? Det är hög tid att komma i kapp på den fronten! Smisk utan alkohol är som kärlek utan kyssar.” Jag kunde inte låta bli att le åt hennes jämförelse. Jag borde ha blivit sur på henne för att hon försökte skämta bort alltsammans, men jag klarade aldrig att vara arg på Olivia mer än några få sekunder i taget. Hennes goda humör smittade alltid av sig, till och med hos en sådan tråkmåns som mig. Vi skålade. Medan vi åt och drack brunch förhörde hon sig mer om gårdagskvällen. ”Du förstår väl vad det är som du varit med om? Du sa ju att du kollat lite på nätet innan.” ”Du menar något med BDSM?” Utöver vad förkortningen stod för hade jag fortfarande bara vaga begrepp om vad det faktiskt betydde eller innebar. Jag tog en stor klunk av vinet. ”Du sa ju själv att du hade ett fritt val att gå därifrån. Att du kände dig trygg med att han hade låtit dig lämna om du hade sagt något. Han frågade dig till och med och du bekräftade genom att skaka på huvudet. Så allt det här gjorde han med ditt samtycke, eller hur?” Jag nickade, men förstod inte riktigt vad hennes poäng var. ”Du gick in i det här med öppna ögon – du skulle kanske kunna hävda att du blev hypnotiserad av honom – men nånting säger mig att du inte har en tanke på att anmäla honom?” ”Anmäla?!?” Jag såg chockat på henne. ”Som sagt, tydligen inte. Jag får för mig att du tvärtom funderar på att träffa honom igen?” ”Det känns bara så… oavslutat”, fick jag ur mig. ”Hur kommer det sig att du vet så mycket om sånt här?” Jag försökte flytta fokus bort från mina intentioner och framtidsplaner. Jag attackerade vinglaset igen. Olivia tvekade ett ögonblick. ”Jag kan väl säga som så att jag prövat på fler saker än du, Stella. Jag har ju inte som du haft någon boyfriend i sex år att ta hänsyn till.” ”Så du har också fått ändan blåslagen? Det är därför som du vet det där om hur blåmärkena förändras från dag till dag?” Olivia smuttade lite på vinet. ”Njae, det var mer handbojor, ögonbindlar och sånt. Du vet när jag var på Mallis för ett och ett halvt år sedan så träffade jag ett par och vi kom så att säga väldigt bra överens.” Hon log lite åt minnet utan att rodna. ”Det har du inte berättat!” sa jag och låtsades måtta ett strypgrepp mot hennes hals. ”Träffar du dem fortfarande?” ”Nja, lite svårt, de bor nämligen i Paris. Det var några mycket… lärorika dagar.” Hon skrattade till. Det kändes som hon höll inne med något, men jag ville inte pressa henne mer. Tids nog skulle hon berätta, om hon ville. ”Men nu måste jag fråga vad du egentligen vet om din moatjé?” Jag förstod att hon medvetet utmanade mig genom att kalla honom så. ”Det känns som om du ligger hjälplöst på efterkälken med tanke på hur mycket han vet om dig?” Jag nickade. ”Han är 34 år och konsult. Har han sagt. Och så har han en röd sportbil.” Jag hörde hur torftigt det lät. ”Och du tänkte förstås inte på att memorera bilnumret? Nej, det är klart att du inte gjorde. Och så är han snygg och har god klädsmak.” Olivia himlade med ögonen. ”Vad heter han på Kik?” ”Dresstokill.” ”Kanske inte världens mest förtroendegivande nick, eller huuur?” Olivia kunde fälla rätt så sarkastiska kommentarer om folk när hon var på det humöret. ”Vill du att jag kontaktar honom på Kik? Jag behöver inte säga att jag känner dig, men jag kanske kan luska lite om honom?” Jag visste inte vad jag ville så jag ryckte obeslutsamt på axlarna. Jag började känna mig påverkad av vinet. ”Och så måste vi ta reda på var han bor och vad han heter. Det handlar om att du ska kunna känna dig trygg. En annan sak som du ska göra är att ladda ner en app i mobilen som jag känner till. Den gör att jag alltid kan spåra i min telefon var du befinner dig. När du ska träffa ’mister Master’ så skickar du ett mess till mig så kan jag hålla lite extra koll.” Återigen var jag helt förbluffad över Olivias kunskaper i ämnen som vida överträffade mina. ”Tror du verkligen det är nödvändigt?” frågade jag tvivlande. Men jag började bli van vid att foga mig i vad andra sa till mig att göra. I samma ögonblick ringde det på dörren. ================================ Fortsättning nästa söndag! ❤️ Kommentera gärna vad ni tror kommer att hända! |
Fortsättning:
Del 1 (13 jun 2021)Del 2: Räkna högt för mig (4 apr 2021)
Del 3: Min fantastiska väninna (11 apr 2021)
Del 4: Duktig, duktigare, duktigast (18 apr 2021)
Del 5: What's in it for me? (25 apr 2021)
Del 6: Längtan och väntan (2 maj 2021)
Del 7: Uppdrag och belöning (9 maj 2021)
Del 8: Olivias plan (16 maj 2021)
Del 9: Jävla häxa! (23 maj 2021)
Del 10: The road to hell (30 maj 2021)
Del 11: Längst ner i halsen (6 jun 2021)
Del 12: Det här händer inte mig (13 jun 2021)
Tillagd 11 apr 2021 Noveller #Man #Kvinna som bottom #Kvinna #BDSM #Disciplin #Psykisk dominans #Naken vs. påklädd #Smärta #Smisk #Fysisk dominans
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.