Norsk
Dansk
English
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoStellas story
Del 2: Räkna högt för mig
| Den här följetongen är ett samarbete mellan Stråla och Nata713. Vi har skrivit ungefär hälften var av varje kapitel. Kapitel 2 - Räkna högt för mig Jag sov dåligt den natten. Efter att jag hade kommit hem och skickat en selfie till honom på halva mitt ansikte som stack ut ovanför påslakanet, låg jag och vände och vred på mig i ett försök att hitta den bekvämaste sovställningen. Det visade sig svårt när analpluggen hela tiden gjorde sig påmind. Den ömsom brände, ömsom bultade den på ett sätt som gjorde mig upphetsad och våt. Till sist blev jag liggande på höger sida i något som påminde om framstupa sidoläge med ansiktet nerkört i en kudde. När jag vaknade på lördagsmorgonen var min första tanke att jag hade drömt alltsammans. Men det tog inte lång tid innan jag påtagligt blev påmind om att så inte var fallet. Jag kände försiktigt med fingrarna runt diamanten på pluggen. Nu kändes det helt orimligt, allt det som hade hänt föregående kväll. Situationen i butiken... den hade varit så pressande... och allt hade gått så fort. Jag hade inte hunnit tänka. Och innan dess i baren... Jag var så förvirrad över allt som hade hänt att jag inte kunde sortera. Den här mannen skrämde mig, samtidigt som han hetsade upp mig. Han framkallade känslor av rädsla och kåthet som jag inte kunde skilja från varandra. Vid köksbordet med den andra kaffekoppen var jag åtminstone klarvaken och jag började på allvar rannsaka mig själv. Hur kunde han så obehindrat få mig dit han ville? Jag ansåg mig själv vara en självständig och någorlunda allmänbildad kvinna som inte gjorde som jag blev tillsagd bara för att. Jag var ju van att sköta mig själv och lyssna på andra, men inte att lyda! Men just i det här fallet tycktes alla de normala spelreglerna som jag levde efter vara satta ur spel. Allt på grund av en (snygg) man som uppträdde oberäkneligt och som dessutom tycktes utöva någon slags makt över mig. Vad höll jag på med? Jag ruskade på huvudet. Höll jag på att bli galen? Sådär höll jag på en lång stund tills jag var så arg på mig själv att jag nästan kokade. Det var dags att avsluta den här leken, spärra hans nummer i telefonen och avlägsna den här löjliga prylen som fortfarande satt på plats i min bak! Jag reste mig för åtgärda det sistnämnda på toaletten. Precis då plingade mobilen. Det var knappt att jag vågade titta. Ett SMS. Från honom. ”Stella: Hörnet Odengatan Sveavägen 21.00. Plugga dig innan du går!” Jag sjönk ner på köksstolen igen. Tio minuter senare satt jag kvar i samma ställning. En normal person hade väl skrivit: ”Hej, har du kunnat sova i natt? Ska vi ses i kväll vid 21.00?” Men han var ju knappast ”normal” och det var kanske där attraktionen fanns? Fast attraktion var nog fel ord, snarare suggestion! Det kändes helt fel att svara med en ”tummen upp” eller på något annat sätt bekräfta att jag läst och tänkte komma dit. Det rådde ingen tvekan om att han förväntade sig detta av mig. Då plingade det till igen. ”Öva på det här till i kväll. Det kan löna sig.” Texten åtföljdes av en länk som jag med tveksamhet klickade på. Ett 30-sekunders filmklipp startade. En ung tjej åmade sig runt en stolpe på en scen inför publik. Hon vickade på rumpan och såg, i mitt tycke, allmänt fånig ut. Plötslig drog hon t-shirten över huvudet och blottade brösten. Fotografen zoomade in så att ansiktet kom i fokus. Jag ryggade tillbaka – hon var lik mig! Sen tog den slut. Ville han att jag skulle öva på att strippa? Han måste verkligen ha en skruv lös. Eller var det jag själv som hade tio lösa skruvar? För jag hade fortfarande inte gjort en enda ansats till att åtgärda det som jag en kvart tidigare hade bestämt mig för. Men nu samlade jag mig och gick ut i badrummet för att ta ut pluggen där bak. Jag funderade ett par sekunder på hur man gjorde enklast; skulle man försöka "skruva" ut den försiktigt eller var det bara att dra så hårt jag kunde. Till slut blev det något slags mellanting mellan att rotera, vicka på den och dra. Jag förväntade mig nästan att det skulle säga "plopp" men proceduren var helt ljudlös. Det märkliga var att den lättnad jag utgått från att jag skulle känna när jag avlägsnat pluggen snarare blev till en känsla av tomhet. När jag stod där med den i handen såg den inte mycket ut för världen, men sen kom jag att tänka på att han förväntade sig att jag själv skulle ordna så att den satt på sin plats inför kvällens träff och jag släppte den i handfatet, nästan som om jag hade fått en stöt av den. Hela eftermiddagen intalade jag mig själv att jag inte tänkte dyka upp, det vore vansinne. I ett försök att skingra tankarna tog jag en promenad. Jag hamnade vid Gullmarsplan och gick in på ett kafé och beställde kaffe. Funderade på att ringa och prata med min väninna Olivia, vi var bästisar sedan gymnasiet, och vi kunde prata om nästan allt. Jag hade berättat en del för henne tidigare, mest om de halsbrytande dialogerna som han och jag hade fört på Kik. Hon hade skrattat åt alltsammans och då hade jag gjort det med. Men jag hade inte berättat att vi hade bestämt träff, och nu jag var lite osäker på vad hon skulle tycka om mig om jag talade om vad som hade hänt. Hur skulle jag kunna beskriva den här dragningskraften som han hade, så att hon förstod? När jag lämnade kaféet efter en påtår senare visste jag att jag var besegrad. Jag skulle gå, om så bara för att få reda på vad han hade planerat. Ballade det ut helt, skulle jag bara gå därifrån. Intalade jag mig själv. En minut i nio stod jag därför i gathörnet och spanade efter honom. Den här gången visste jag åtminstone hur han såg ut. Exakt på utsatt tid blinkade två strålkastare till en bit bort på andra sidan gatan. Återigen hade han haft fullkomlig koll på mig först. Det var en röd sportbil, jag är dålig på märken, kanske en italiensk? Han signalerade åt mig att kliva in på passagerarplatsen. Han sa inget när jag klev in, bara tittade på mig så intensivt att jag vek undan med blicken. Så överraskade han mig med att lyfta handen och stryka mig över kinden och sätta en slinga hår bakom mitt öra. Hans beröring sände små sköna rysningar genom hela min kropp. ”Är du redo?” frågade han, och jag nickade utan att veta vad det var jag sa ja till. ”Vi får se om du visar dig lika duktig som sist.” Där kom det där ordet igen ”duktig”, det var något som klack till i mig varje gång han sa det. Han rattade vant bilen genom den glesa trafiken medan han frågade ”om pluggen satt där den skulle”. Jag nickade bara, ville helst inte tänka på att jag frivilligt hade följt hans instruktion utan att ifrågasätta. Efter ungefär 10 minuter bromsade han in och fickparkerade på en mindre gata. Jag kände pulsen öka. Vad han än planerat så var det dags nu. Nu fick det bära eller brista. Han steg ut, gick runt bilen och öppnade dörren på min sida. Han sträckte ut handen, som jag tacksamt tog emot. Annars hade jag nog inte ens vetat hur jag skulle ta mig ur bilen, så nervös var jag. Den lilla ömhet som han visat genom att ta min hand var exakt vad jag behövt i det ögonblicket. I det läget var det så skönt att sluta grubbla och bara följa med, så det gjorde jag. Vi gick ett par kvarter längs en lite bredare gata. Vid en oansenlig port knappade han in en kod och vi gick in. En trappa ned kom vi in i något som liknade en nattklubb. Den var alldeles tom, men det var ju tidigt på kvällen så jag gissade att den inte hade öppnat än. En man stod i baren och tittade upp när vi kom. ”Jag behöver använda VIP-rummet en stund”, sa min så kallade Master. Mannen bara nickade och verkade inte bry sig. Vi passerade in genom ytterligare en dörr in i något som såg ut som en porrklubb, eller så som jag alltid föreställt mig det. En liten scen mitt på golvet och soffor runt halva och mindre bås med öppning mot scenen på andra halvan. Han stängde dörren efter oss. Jag stannade innanför dörren och såg mig omkring. Hur hade jag hamnat här? Hur kunde det komma sig att jag – en beskedlig mellanstadielärare – stod i en öde porrklubb med en okänd man? Han ställde sig bakom mig och tog av mig den tunna sommarjackan. Sedan nickade han mot scenen. ”Upp!” Jag stirrade på honom, rörde mig inte ur fläcken. Utan att höja varken röst eller tonläge upprepade han sig. Det var en märklig känsla - känslan av att det inte fanns några alternativ. Inte det att jag var rädd att han inte skulle släppa ut mig, jag var helt övertygad om att han inte skulle stoppa mig om jag ville gå. Det var snarare känslan av att det helt enkelt var han som bestämde. Jag lät honom göra det, eftersom det för mig kändes som det enda till buds rimliga alternativet. Jag släppte honom med blicken, gick de få stegen fram till scenen och klev upp. Han slog sig ner i en av sofforna och hängde min jacka över soffans rygg. Mitt hjärta dunkade så att det susade i öronen när jag stod där och inväntade nästa instruktion. ”Du såg ju filmen, men nu är det IRL. Ta av den.” Han nickade mot mig och jag lyfte förvirrat i fållen på min t-shirt och tittade frågande på honom. ”Ja, den. Ta av den”, upprepade han. Jag drog den över huvudet. Nu stod jag där i jeans och bh. Den var åtminstone snygg. Jag hade ju valt underkläder för en dejt, så det behövde jag i alla fall inte skämmas för. Jag försökte att se mindre osäker ut än vad jag var. ”Jeansen.” Jag klev ur mina sandaletter och ålade mig ur jeansen. Jag kände mig inte alls lika graciös som tjejen i filmsnutten, snarare stel och obekväm. ”Ta på dem.” Han nickade mot mina skor. Det sög i magen. Brände i bröstvårtorna. Hettade i kinderna. Men jag klev i skorna. Som i en utanför-kroppen-upplevelse såg jag mig själv med hans ögon. Min slanka kropp iklädd bara underkläder och högklackade sandaletter. Röda kinder, fuktiga ögon. Mitt axellånga hår rufsigt från när jag dragit t-shirten över huvudet. Kunde detta vara jag? Hade jag blivit någon annan? Han fortsatte att titta intensivt på mig och det gav mig en växande känsla av trygghet. Jag var inte i underläge! Han ville det här. Han ville ha mig. Det gav mig en form av övertag. Jag sträckte på axlarna och gav honom en utmanande blick. ”Sätt händerna på skinkorna”. Nu fanns ingen återvändo. Det jag startat måste jag, ville jag, avsluta. Jag satte händerna på skinkorna och snurrade på hans uppmaning sakta ett varv. ”Bra, bra”, sa han och lät plötsligt ointresserad. Jag blev omedelbart osäker igen. Var han inte nöjd med vad han sett? Vad hade jag gjort fel? Jag kände hjärtat dunka i magen. Han klappade på soffan bredvid sig och jag tog ett ograciöst steg ner från scenen för att sätta mig bredvid honom. ”Uh uh”, han skakade på huvudet. ”På knä. Luta dig över ryggstödet”. Min osäkerhet gjorde att jag lydde honom omedelbart. Jag ville inte känna mig osäker. Ville inte känna det som om han kanske var missnöjd. Jag ville så att han skulle vara nöjd med mig! ”Jag kommer att ta på dig nu.” Jag nickade häftig. Trots förvarningen ryckte jag till när han la sin hand mot ryggslutet. Handen var stor, varm och torr och den strök uppåt, över bh-bandet, över axeln och ner längs ena armen. Varje hårstrå längs hans väg reste sig och gjorde min hud knottrig. Mina bröstvårtor drog ihop sig så snabbt att de brände och bultade. Hela jag kändes iskall, men brännhet där hans hand dragit fram. Han drog handen nedför sidan på min kropp och krokade pekfingret innanför mina trosor. Hans andra hand gjorde samma färd. ”Jag kommer att dra ner dina trosor nu”. Det var inte en fråga, utan ett konstaterande, men jag nickade ändå häftigt för att visa att han fick. Han drog ner trosorna tills de satt runt mina knän och strök sedan försiktigt med fingertopparna över mina skinkor. Han stannade till med handen på pluggen och tryckte till den lätt. Jag gav ofrivilligt ifrån mig ett stön. Trots att jag inte kunde se hans ansikte från min position var jag säker på att han log förnöjt. Hans rörelser kändes så... andäktiga. Det kändes som om han beundrade mina skinkor med sina händer. Som om hans fingrar aldrig hade vidrört något så fantastiskt. Hela situationen fyllde mig med värme, kåthet och... var det stolthet?? Han lutade sig fram mot mitt öra. Hans andedräkt var varm. ”Vill du gå så är det dags att säga det nu.” Utan att tveka skakade jag på huvudet. Gå nu? Aldrig i livet! ”Bra.” Han lät belåten. ”Nu vill jag att du räknar högt för mig”. Det tog en stund innan jag fattade vad han menade. Men när insikten hade landat kom det första slaget ändå som en överraskning. Hans handflata landade hårt på min skinka. Det första ord som for ur mig var ett högt AAAAJ!!! ================================ Fortsättning nästa söndag! ❤️ |
Fortsättning:
Del 1 (13 jun 2021)Del 2: Räkna högt för mig (4 apr 2021)
Del 3: Min fantastiska väninna (11 apr 2021)
Del 4: Duktig, duktigare, duktigast (18 apr 2021)
Del 5: What's in it for me? (25 apr 2021)
Del 6: Längtan och väntan (2 maj 2021)
Del 7: Uppdrag och belöning (9 maj 2021)
Del 8: Olivias plan (16 maj 2021)
Del 9: Jävla häxa! (23 maj 2021)
Del 10: The road to hell (30 maj 2021)
Del 11: Längst ner i halsen (6 jun 2021)
Del 12: Det här händer inte mig (13 jun 2021)
Tillagd 4 apr 2021 Noveller #Man #Kvinna som bottom #Kvinna #BDSM #Disciplin #Psykisk dominans #Naken vs. påklädd #Smärta #Smisk #Fysisk dominans
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.