Från Joel till Hanna

Del 1

Att så här försöka berätta om sitt liv och hur detta liv på så otroligt kort tid kom att förändras på ett sätt som ingen någonsin kunnat ana, är inte lätt. Jag ska försöka så gott jag kan och jag ska försöka göra det på ett sådant sätt så att du förstår att jag, idag, nog är en av de allra lyckligaste människorna på jorden!

Jag föddes som Joel och växte upp i en liten hamnstad på västkusten. Vilken stad? Det kan vi strunta i, det är inte viktigt. Jag tror mig ha varit ett stillsamt, om än ganska ensamt barn. Mina föräldrar skilde sig när jag ganska liten och jag växte upp till-sammans med min mamma som jag kom att avguda. Min pappa träffade jag väldigt sällan och efter några år upphörde kontakten fullständigt. Mamma brukade säga att min pappa bodde i Söderhavet, precis som Pippi Långstrumps pappa, och att han skulle komma hem igen till oss någon dag. Länge trodde jag på det där och brukade sitta i fönstret och titta efter honom. Han kom aldrig - och så småningom slutade jag vänta.

Mamma kämpade på och uppfostrade mig helt på egen hand. Hon arbetade som gymnasielärare, undervisade i matte och fysik och tjänade bra, så jag behövde aldrig sakna något materiellt eller känslomässigt heller för den delen. Min mamma älskade mig över allt annat och gav ofta uttryck för det. Jag tror att jag var ett av de mest kramade och pussade barnen i världen, så det var inte på något vis synd om mig. Nej, jag hade en mycket bra och kärleksfull barndom.

Jag var aldrig särskilt intresserad av sport eller friluftsliv. Jag hade inte riktigt de fysiska förutsättningarna för det, liten och smal som jag var. Istället blev jag ganska tidigt fängslad av datorer och slukade allt jag kunde komma över om programmering och om datorer generellt. När mina skolkamrater byggde plastbyggsatser av flygplan och båtar, byggde jag mina egna datorer och skrev egna program åt dem. Det faktum att jag oftast satt hemma och mixtrade med mina burkar, förde mig ännu närmare min mor. Inte så att jag blev fixerad av henne eller så att jag inte kunde göra något utan att fråga henne eller utan att hon var med. Nej, jag var aldrig någon morsgris. Det var snarare så att det växte fram en känsla av det var mamma och jag mot värl-den. Ju äldre jag blev, desto mer förstod jag och kom att uppskatta allt hon gjorde för mig.

Jag vet att mamma var orolig för mig, särskilt i tonåren, eftersom det aldrig dök upp några flickvänner hemma hos oss. För att vara helt sanningsenlig så förekom det faktiskt enstaka flickvänner men det blev aldrig så allvarligt att det blev läge att ta hem dem och presentera dem för mamma. Innerst inne var väl mamma orolig för att jag skulle vara homosexuell och vi hade flera, långa samtal om detta. Jag kunde dock lugna henne med att jag inte kände mig dragen till pojkar men att jag fortfaran-de inte hittat någon flicka att bli riktigt kär i och det var också sanningen.

Som alla tonåringar var jag väldigt nyfiken på det där med sex och jag köpte en hel del porrtidningar i smyg som jag gömde inne på mitt rum. Jag insåg snart att jag fö-redrog de modeller som inte var helt nakna utan som hade strumporna och skorna på sig. Ja, jag erkänner att jag blev fixerad, att det blev en fetisch, det finns nog inget bättre ord för det än just fetisch. När jag så av en händelse upptäckte att det i mam-mas byråer och garderober, fanns just sådana strumpor och skor och andra läckra underkläder, kunde jag helt enkelt inte motstå frestelsen.

En lördag när jag var ensam hemma i villan, mamma var borta över helgen på kon-ferens med facket, gick jag in i mammas rum och valde bland hennes höfthållare, trosor, BH och strumpor. Med bultande hjärta började jag ta på mig plaggen. Mina händer skakade så av upphetsning att jag hade svårt att knäppa fast de svarta strumporna i strumphållarna. Det tog flera minuter innan jag lyckades. Jag tog på en svart BH som jag stoppade upp med pappersnäsdukar och så ett par svarta trosor. Jag andades flämtande, jag hade till den dagen aldrig varit så upphetsad! Jag la mig på rygg i mammas säng och lät mina händer smekta över mina strumpklädda ben, vilken underbar känsla det var. Jag kom upp på fötter och fortsatte att utforska mammas garderober. I en av dem hittade jag flera par högklackade pumps. Jag tog upp dem och jämförde med mina fötter och fann till min glädje att mamma och jag hade ungefär samma storlek, även i fråga om skor. Andaktsfullt valde jag ut ett par blanka, svarta pumps med smala klackar. Skorna hade inte de allra högsta klackarna bland de skor det fanns att välja mellan men jag tyckte de var så läckra. Jag ställde mig framför mammas stora dörrspegel och stack försiktigt fötterna i dem. Gud, så läckert! Tittade man inte särskilt noga, eller snarare om var man så upphetsad som jag var, såg jag precis ut som modellerna i mina tidningar. Jag tog några första, ving-liga steg och insåg snart att man inte kunde gå i högklackade skor som man gjorde i vanliga gympadojor. Jag försökte gå som jag hade sett modeller och mannekänger göra på TV, med fötterna på en tänkt linje och efter en liten stund började det gå bättre. Snart kunde jag gå flera meter utan stöd och utan att vingla det allra minsta!

Klädd i min mors underkläder och med hennes stilettklackade lackpumps på fötter-na, gick jag genom det tomma huset till eget mitt rum och hämtade mina tidningar. Jag ville jämföra bilderna med min spegelbild. I min upphetsning såg jag bara de svarta strumporna och de höga klackarna och nöjde mig med den likheten. Jag såg inte den taniga 15-åriga pojken i sin mors underkläder, jag såg en yppig, välsvarvad kvinna i spegeln och jag tyckte att jag var det sexigaste jag någonsin sett!

Jag valde en vit blus och en av mammas svarta dräkter ur garderoben. Blusen dolde min pappersfyllda BH och gjorde min tillfälliga byst mer trovärdig. Jag tog på den lår-korta kjolen och drog upp dragkedjan. Den passade. Mamma hade bredare höfter och var rundare över rumpan än jag, så kjolen satt inte lika snävt på mig som den brukade göra på henne men jag kunde inte se mig mätt på hur kjolen följde konturen av min kropp och hur mina strumpklädda lår liksom föddes ur kjolen för att sedan fortsätta ner i de svarta skorna. Jag avslutade med att ta på mig dräktjackan och stod så en stund framför spegeln och studerade resultatet. Inte illa!

Jag hade slutat skaka. Den värsta upphetsningen hade lagt sig och ersatts av en nyfikenhet på hur långt jag skulle kunna gå. Jag gick bort till mammas sminkbord och satte mig ner. Jag plockade bland allt smink som låg på bordet och i dess lådor. Jag kände mig förvirrad bland alla burkar och krämer, puderdosor och borstar. På sängbordet låg en av hennes veckotidningar som på framsidan basunerade ut: ”Lär dig att lägga stjärnornas aftonmakeup”, jag tog upp tidningen och började läsa. Med hjälp av bilderna i tidningen, lyckades jag lista ut vad som var vad och långsamt började jag sedan följa instruktionerna. Sakta men säkert växte makeupen fram, sakta men sä-kert målade jag mina ögon med ögonpenna, la på ögonskugga och mascara. Jag la rouge på mina kinder och avslutade med att måla läpparna blodröda. Jag tog upp en borste och borstade mitt hår som jag hade i en lång pagefrisyr. Jag tog en burk med frisyrvax och smetade in i håret innan jag borstade håret bakåt. Jag blev väldigt nöjd med den slickade wetlock som det skapade men jag nöjde mig inte där, utan tog även hennes nagellack och målade mina fingernaglar i samma blodröda nyans som mina läppar. Några av mammas örhängen, hon hade aldrig gjort hål och använde clips, och några armband och ett halsband och så ett par puffar av hennes favorit parfym, avslutade det hela.

Jag satt en lång stund och tittade på min spegelbild och såg hur mamma tittade till-baka på mig. Alla brukade säga hur lik jag var min mor och där och då insåg jag det själv. Likheten kändes kuslig, jag var så fruktansvärt lik min mamma när hon var i min egen ålder. Jag gick och hämtade några gamla foton och jämförde med min spegel-bild och likheten var verkligen slående. Jag hade blivit Mamma! Jag stirrade på min spegelbild, funderade vad jag skulle göra men bestämde mig för att det inte var något att skämmas för. Jag älskade ju min mamma och om jag nu var lik henne – so what? Jag gick till köket och fixade frukost!

Jag hade hela lördagen och nästan hela söndagen på mig innan mamma skulle komma hem. Jag hade inte tänkt göra något speciellt och klädd som jag var kunde jag ju inte gärna åka ner till centrum. Visserligen låg husen glest med lummiga träd-gårdar emellan men våra närmaste grannar hade full insyn mot husets framsida och skulle nog bli väldigt frågvisa om de fick se min mor lämna huset, samtidigt som hon faktiskt befann sig minst 50 mil hemifrån.
Baksidan var dock fri från insyn så jag gick ut på altanen och njöt av solskenet. Mammas solglasögon låg kvar på trädgårdsbordet så jag tog på dem. Det var fånigt men det kändes säkrare på något sätt, som om ingen någonsin skulle kunna känna igen mig bakom de mörka glasögonen.
En stilla bris fläktade träden och buskarna och jag kände hur den letade sig under min kjol, upp mellan mina nylonklädda lår. Det var en ny, men allt annat än obehag-lig, känsla! Jag gick omkring i trädgården en stund och bara njöt av att finnas till. Mina fötter värkte, skorna var nog lite för små i alla fall, men jag behöll dem på efter-som de fick mig att känna mig så extremt kvinnlig och sexig. Jag kämpade tappert mot mina värkande fötter men till slut fick jag ge mig – åtminstone för stunden. Det hade nu gått bortåt två timmar sedan jag tog på mig mammas lackpumps och mina fötters ovana vid den typen av skor gjorde sig påmind. Jag lämnade trädgården och tog av mig skorna. En verklig befrielse!

Resten av dagen förflöt i ett makligt tempo. Jag såg på TV, spelade dataspel och gjorde en del programmeringsarbete. Jag satt och arbetade i strumplästen men då och då tog jag på mig pumpsen och gick en runda i huset. Jag började få ordning på det nu, jag kunde faktiskt gå helt utan att vingla. Jag såg till att hålla mig undan från fönstren för att inte riskera att bli sedd av någon nyfiken och närgången granne. I käl-laren kunde jag röra mig helt fritt och där gick jag fram och tillbaka samtidigt som jag tittade på TV eller lyssnade på stereon. Av ren nyfikenhet mätte jag höjden på klackarna, de var 7,5 cm höga. Visst hade det väl funnits ytterligare ett par blanka, svarta skor i garderoben fast med ännu högre klackar? Jag gick till mammas rum och mycket riktigt, längst in i garderoben låg ett par lackpumps med skyhöga, 12 cm höga stilettklackar. Jag ställde snabbt in de lägre skorna och tog lystet på mig 12 centimeters klackarna. De passade faktiskt bättre och det var sådana här skor tjejerna i mina tidningar hade på sig och de var bara så grymt sexiga. Jag kände hur min lilla tonårskuk började styvna i trosorna. Jag hade varit upphetsad tidigare också men nu började jag faktiskt känna mig riktigt, ordentligt kåt.

Jag kunde inte låta bli att ställa mig framför mammas stora spegel och smeka min kropp utanpå kläderna. Jag knäppte upp jackan och drog av mig den. Jag slängde den på sängen och drog sedan ner kjolens blixtlås och lät kjolen glida till golvet. Jag steg ur den och ställde mig med lätt särade ben framför spegeln. Med blicken låst på min spegelbild, knäppte jag upp blusen och smekte den av min kropp. Med en smekande rörelse med vänster hand, drog jag ner BH:ns högra axelband och blottade mitt bröst. Min högra hand försvann ner i mina trosor och kupade sig kring min kuk och pung. Jag putade med munnen, slickade mig om läpparna och visade tungan som jag sett tjejerna i tidningarna göra. Jag försökte få till samma sexiga, inbjudande, sugande blick som dem och jag tyckte att jag lyckades. Jag poserade framför spegeln så som modellerna i mina tidningar gjorde och det gjorde mig ännu kåtare. Tro-sorna smekte jag av, de låg i en minimal liten hög på golvet vid sidan om kjolen. Nu kunde jag smeka mig fullt synligt. Jag slöt höger handen kring min styva kuk och bör-jade sakta runka. Jag slöt ögonen och såg mig själv tillsammans med nakenmodel-lerna i mina tidningar… deras toppiga bröst… fylliga läppar… långa, slanka ben… rakade fittor som väntade på att bli slickade av mi…

Mina tankar avbröts av att telefonen ringde. Jag stelnade till med kuken i handen. Fan också! Jag stod kvar och försökte kontrollera min andhämtning innan jag gick bort till telefonen på mammas sängbord och svarade.
”Andersson”.
”Hej, lille gubben, det är mamma. Hur har du det?”
”Jodå, det är bara bra,” Jag satt och såg mig själv i spegeln samtidigt som jag prata-de med henne och såg på det bakåtkammade håret, min makeup, på BH:ns nedha-sade axelband, på mina blottade bröstvårtor, på höfthållaren, på strumporna och på de högklackade lackpumpsen, ”Jag har det jättebra, mamma!”
”Du låter andfådd, har du sprungit?”
”Ja, jag var ute i trädgården när det ringde och den bärbara står på laddning så…”
”Jag förstår… Jo, Bengtssons ringde på mobilen och berättade att de skulle åka bort över natten. Det var visst en teaterföreställning eller nånting och de skulle sova över på hotell… De bad oss hålla ögonen på huset… ja, du vet hur fånig han är… de har alla larm som finns att få o…”, jag hade slutat lyssna. Bengtsson, våra närmaste grannar och de enda som hade insyn mot vår framsida, skulle åka bort över natten… detta öppnade nya möjligheter…
”Vad hade du tänkt göra i kväll, Joel?” Mamma hade släppt Bengtsson och gått vidare. Jag svarade som en typisk tonåring.
”Vet inte, ut kanske?”
”Bara du inte gör något dumt, Joel!” Och som om jag någonsin gjort något dumt? ”Jag kommer hem i morgon kväll, jag tror att jag är hemma vid sju men det kan bli senare, du vet hur tågen är! Ha det bra nu lille gubben, jag älskar dig. Puss, puss!”
”Jag älskar dig också, mamma. Puss, puss!” Puss, puss, jag putade med läpparna och gav mig själv en puss på avstånd. Sedan la jag mig ner på mammas säng och fortsatte där jag så brutalt blivit avbruten.

Fortsättning:

Del 1 (8 aug 2020)
Del 2 (6 aug 2020)
Del 3 (6 aug 2020)
Del 4 (6 aug 2020)
Del 5 (8 aug 2020)

Några korn av sanning i en mix av lika delar drömmar, fantasier och önsketänkande...

Tillagd 6 aug 2020 Noveller #Skor/stövlar #Strumpor/underkläder #Korsetter #Plast/lack/PVC #Crossdressing

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print Alster ID 26566 ⚑ Anmäl