One day, you know, you’re gonna fall, or I’m gonna fall, or something’s gonna happen

Räven kom i skymningen, sovande eller raskande anade jag i ögonvrån vad du ville med mig, hur du kunde all min längtan.
Något jag inte ens hade rätt var redan smutsigt av dina fotsteg, jordigt av din päls.
Något nådde långt in för jag var grund. Väggarna vek sig i trappsteg mot oss, som klättrade och svajade, vägen ut från mitt hem var en fri och vit vinter.
Försvinnandet tog dina konturer och mitt kamouflage. Men jag var också stolt, strykt, blev blond av lycka.
Flera år vaktade jag i fortsättningen på dig, utfallen mot andra. Avundsjuk på den nya glansen jag tappade när jag blev en av dig.

Tillagd 22 jan 2020 Dikter

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Dikter

🖶 Print Alster ID 24834 ⚑ Anmäl