Intention, fixering och aggression en studie i rep av Lord Byron







Från början hade jag en ganska vag uppfattning om vad Shibari var för något. Det var först när jag besökte min allra käraste dotter M under en helg som jag började förstå att det fanns ett väldigt stort djup i Shibari som man inte riktigt kan sätta ord på. Rep har en väldigt speciell effekt på både bunny(bunden) och Hare(bindaren) som jag skulle säga är lömsk. Dels så vaggas man in i att man har utövat bondage och tror att det handlar om känslan av att sitta fast. Jag vill påpeka att Shibari handlar nog väldigt lite om att just sitta fast. Det handlar om att man rör sig fast bara inuti sig själv. Få saker som jag sett får någon att så snabbt bli helt lost som när den är i repen. Just det med att man är i repen och att man är den som för repen är en central punkt i hur Shibarin fungerar. I grund och botten är rep ett verktyg som är väldigt speciellt för ingenstans är det så att ens intention är så avgörande. Eftersom att rep är så otroligt mångsidig så har jag inte mött på ett BDSM uttryck som kan ta sig så ofantligt många former och kreativa utmaningar. Därför är det svårt för man vet inte vart det skall ta vägen och många fokuserar på just tekniken men går lätt förlorade i den. Det är som att öppna en dubblering av allt man redan vet och kan om BDSM. Ett lika stort fält som man redan kände till fast det är helt vitt. För mig var detta en avgörande punkt då jag har ganska mycket erfarenhet under och över bältet...

Alltså måste man veta vad man vill med repet innan man ger en upplevelse till sin bunny. Jag rekommenderar varmt att lite lämna intentionen om att sätta fast en bunny. Min slut intention är ofta att exponera henne. Alltså att få henne i en fysisk position som jag sen kan exploatera. Jag vill alltså fixera henne i en utlämnande och utsatt fysisk upplevelse. Där är tre likvärdiga ben i mina rep. Fixering, utelämnande och utsatthet. Repen måste fylla en funktion för mig där. Därför valde jag att lämna tre reps gote nästan direkt efter första helgen jag lärt mig den. Javisst jag tragglade den ett tag men gav snabbt upp, ingen tycker egentligen om den. Den är klassisk men för mig fyller den inte någon direkt funktion för att den är väldigt statisk. Jag har ju förstått att mitt sätt att förhålla mig till rep kommer att vara väldigt annorlunda i det hänseendet att jag inte är väldigt fokuserad på att följa den klassiska vägen utan vill egentligen hitta mycket enklare men säkra sätt att få henne så fixerad som jag vill, så utlämnad och så utsatt att jag kan göra det på frihand. Därför har jag ännu under mer än ett års ganska intensivt repande inte haft mer än en suspension. Jag är kvar på golvet fast än många säger mig att jag måste ta klivet upp i suspension.

Eftersom att jag vill kunna hitta ett eget sätt att hantera en fröken på så vill jag lära mig det klassiska men samtidigt så vill jag nog även följa min egen väg i repen och få ihop mitt eget sätt att hantera repen på. Detta kommer att ta flera år inser jag ju nu. Det måste alltså gå att kombinera med min aggressiva och hårda stil när det gäller till exempel flogging eller piskning. Repen måste kunna ingå i det flödet och där kan jag inte mjukflumma runt som många gör i repsvängen och fläta kropp hela tiden. Ja, det lömska i repen gör mina bunnys docila och medgörliga. För mig är det taktila i repen en lömsk förgöring av henne där jag vaggar in henne i en tillit och mjukt fint bunny fluff. Man sänker henne långsamt ned i en varm go såsig yllefilt. Detta gör att kontrasten till det som komma skall blir stor och hennes resa blir då allt längre och vackrare för oss båda. Jag älskar ju manipulation och tycker om att driva henne åt det håll hon gärna vill men där hon sällan kan ta sig själv. Mina händer över henne ger ju då möjligheter som hon knappast kan skaffa sig på egen hand. När jag lyfter hennes hår för att lägga repet över axeln då är det så nära så nära det kan bli. Då blir det vackert mellan oss och hon släpper och slappnar av allt mer. Att vagga in henne i trygghet är något som är fint och väldigt bra för det som komma skall.

När vi väl kommit så långt att hon är lugn och sansad så behöver jag oftast hitta ett sätt där jag fixerar henne i en position där hon inte kommer att kunna värja sig för min aggressivitet. Oftast har hela knytningen som föremål att just försätta henne i en fysisk exploaterbar situation där hon är tillgänglig för mig. Där hon kan känna både den spänning hon vill uppleva och den njutning som hon känner när hon är i någons våld på ett sätt som är starkt triggande för henne. Utan tvekan är det så att det är här samspelet oss emellan kommer ut på ett tydligt sätt för det är här i denna punkten som vi upphör att vara olika och där våra olikheter smälter samman till en och samma saker. När hon befinner sig i acceptans, passivitet och i ett totalt utelämnande så är hon helt enkelt så vacker så att hon får det hon förtjänar och det är min vrede.

Oftast är det här vi når en topp. Förberedelsetiden har varit lång. Inklusive det mentala så pratar vi om flera timmar, ja inklusive allt med förhandling och justering under resans gång pratar vi i stort sett en hel dag. När man samlar så mycket energi tillsammans så är man där på toppen en kort stund i jämförelse med hela resan. Det är ju därför den blir så intensiv och stark för mig. Jag älskar alltid det faktum att när jag säger att det är sista omgången med smärta så säger hon alltid:

- nej, snälla, snälla...




LORD BYRON


Print  Alster ID 22478  Abuseanmäl 

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.
Kärlek och gemenskap i BDSM, kink, sexpositivitet, fetischism, uttryck och livsstilar utanför normativitetens fängelse
Bli medlem enkelt och gratis   Läs mer om Darkside   Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 2003-2021
Darkside är internationellt känt som Fetopia.