Logga inBli medlem
Heder & hembiträden

Del 5: Avslutning

Minnas skugga var lång. Hon höll anteckningsboken i ett grepp så hårt som om det var livet självt hon höll kvar i. Den lilla boken som hon var övertygad innehöll allt som behövdes för att bevisa herr Valdemars ondska. Kanske till och med hennes faders oskuld, om hon vågade drömma. I den andra handen höll hon en liten, blodig kniv. Det var första gången på månader hon andades frisk utomhusluft, men hade inte tid att stanna upp och njuta. Hon var fri, och sprang ut i natten.

Så snart huset hade somnat smög hon upp, rörde sig ljudlöst genom salarna. Likt ett spöke slank hon längs korridorerna fram till herr Valdemars kontor och fann att dörren faktiskt stod olåst. Försiktigt öppnade hon den bara precis så mycket som behövdes för att hon skulle kunna ta sig in.

Minnas hjärta slog dubbla slag. Herr Valdemar sov sittandes i vid sitt arbete. Framför honom låg papper och öppnade kuvert i jämna högar. Positionen han somnat i blockerade skrivbordslådorna, och hon skulle inte komma åt dem utan att väcka honom. En panik grodde i henne, men hon kunde inte sluta nu. Då skulle hon aldrig komma härifrån, det visste hon. Enda vägen var framåt. Minna försökte vara blott mer än en skugga när hon skred fram mot skrivbordet. Samma skrivbord där hon bara några timmar tidigare hade överösts av illmenande njutning. I det skumma skenet från ett ensamt, övergivet stearinljus blänkte ett smalt, långt blad. Hon tog brevkniven och kände på eggen; slö. Spetsen var däremot vass.

Ett plötsligt infall, styrt av rättfärdig vrede och sedan satt den djupt inbäddad i herr Valdemars hals. Hon drog ut den igen och slutade bry sig om honom, slet upp lådorna, tog anteckningsboken och sprang mot dörren. Hon hörde tumultet bakom henne, slängde en blick bakåt och såg hur döden långsamt fyllde honom och hur han kämpade emot. Ljuset vältes omkull. Minna stängde dörren och drog för en möbel. Sedan sprang hon.

Hennes plan hade inte sett ut så här. Hon hade nog aldrig haft en plan. Utan att reflektera vidare på det såg hon till att välta varenda levande ljus hon sprang förbi. Hon brydde sig inte längre om att vara tyst och osynlig. Hennes flykt avbröts när hon precis vände runt ett hörn och krockade med mamsell Amina. Minna gjorde ingen ansats att säga någonting. Mamsellen såg eldens skuggor dansa på väggarna, men sa inte heller någonting. Hon försökte inte heller stoppa Minna när hon fortsatte springa.

Herrgårdens stora portar gled lätt upp för Minnas skakiga händer. Väl utanför vände hon sig om och gav ett hastigt försök åt att fälla ner den uråldrig regeln. Det gick inte lätt, och hon ville inte stanna längre och lät den därför vara till hälften nedfälld. Hon brydde sig inte egentligen. Hon ville aldrig tänka på någon hon träffat här någonsin igen.

Sedan fortsatte hon att springa. Hon vände sig inte om mer.

Tillagd 9 mar 2023   Noveller   #Kvinna som bottom #Sex #Sadist #Smisk #Naken vs. påklädd #Service #Disciplin #Skamlekar #Psykisk dominans #Fysisk dominans #Smärta #Tårar #Face sitting #Exhibitionism #Utlåning

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 34602  Anmäl 

26 apr: Lesbian Visibility Day
Kärlek och gemenskap i sexualitets- och identitetsmångfald
Bli medlem – enkelt och gratis  Om DS  Regler  Feedback / Kontakt  Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 2003-2024