Hur dök enhörningen upp på tapeten? Av Lord Byron







I min enfald så tyckte jag att enhörningar hörde mer hemma i fablernas värld eller möjligtvis var ett något perverterat inslag i DD/little utlevnaden, så är inte fallet. Det sistnämnda har jag ju själv provat med framgång. My little ponny filmer med en brunstig fröken som gnider sig mot benet när hon sitter på ens knä. Detta är kanske inte helt fel kan jag lova men det är väl inte den typen som avses just nu. Men nog om mina egna utsvävningar i ämnet. Jag undrar vad det här med enhörningsnacket egentligen går ut på? En enhörning är ju extremt sällsynt och det är nog det som menas när man skriver eller pratar om fenomenet. Alltså letar man efter något som i bästa fall finns i teorin i sämsta fall bara i fantasin. Risken med att tänka i dessa banor om att det bara finns en jäkla partner som kan låsa upp porten till den kombinerade helvetesrelationen av hin håles nåde är ju att ma blir sittande där solokvist på hälleberget rätt som det är. Vad är det som gör att livet är så sjukt krångligt att man måste ha en diamant som är slipad och klar? Vad hände med det här med att bygga något ihop och köra lite trial and error. Framförallt att inte kapa alla banden när det blir lite error?

Vår förmåga att härda ut och klara av utmaningar i en relation verkar bli allt sämre och sämre. Är enhörningssjukan ett tecken på att det är mer säkert att måla upp en partner som är helt omöjlig att få för att det blir ju mycket enklare att tråna mentalt än att reda ut lite verklighetsbaserat tjall på linjen? Att kraven på elit partnern är så höga är ju väldigt knepigt för det blir ju till att leta runt sjukt mycket efter något som inte verkar finnas mer än i Nordkoreas bergstrakter. I letandet så tänker jag mig att man tappar bort många fina rashingstar och utmärkta avelsston under vägen. De lämnas vind för våg för att de saknade den där jävla troféartade pinnen i pannan. Det kan ju vara så att man skall leta mer efter rätt saker hos en partner än att man skall leta efter fel? Det ligger något helt klart negativt över enhörningsmantrat känner jag. Vad hände med att bara hångla runt och skratta och ha kul tillsammans utan att känna tvång och oro över vad som händer imorgon. Alla har ju sin skit att släpa på och ju förr man kollar ner i läskiga tomtesäcken hos sin partner desto enklare är det.

Om jag skall vara helt sjukt OPK så funderar jag på om det inte har att göra med att jämlikheten vill krypa in i sängkammaren. Nu kommer alla feminister att ana en galen blodvittring men jag lyfter frågan och menar inte att jag har ett svar. Ju mer man slätar ut polariseringen i könsrollerna och alla blir mer lika eller ännu värre att en del män inte verkar fatta att kvinnor har power och bara är slynor exakt i den sekund de önskar det och inte annars. Men om män inte hänger med och kvinns kutar iväg och tar makten så var fasen skall de hitta sin karl då? Jo han är en sällsynt enhörning naturligtvis! En man som kan vara allt som en kvinna som har allt kan önska sig. Hur skall han då se ut?

Enhörningsmannen:

1. Han skall ha en elitkropp, inget fett så långt ögat når som Vin Diesel.
2. Han skall vara mentalt stabil och får inte darra på manschetten som Clintan.
3. Han skall vara framgångsrik i sitt yrkesval som Richard Branson.
4. Han skall vara extremt familjär men ändå solitär som Charles Ingalls.
5. Han skall kunna vara djup som Björn Ranelid.
7. Han skall kunna hantera kvinnliga sammanbrott som Hans Blixt (fd kärnvapen kontrollant i Irak).
8. Han skall vara med i mensa som Gasparov.
9. Han skall vara ekonomiskt oberoende som Bill Gates.
10. Han skall knulla som Bruce Venture fast BDSM style only.
11. Han skall kunna snickra ihop ett stormsäkert hus som arga snickaren.
12. Och så vidare och vidare och vidare och vidare....

Det är bara att jobba på enhörningsstatusen gossar, jag kan säga att det är en jäkla mödosam resa men när väl ens båda horn ersätts av det enda hornet med stor H som får prinsessan på ärten att hoppa på pinnen utan att ens tveka en sekund för att explodera i hängivna multipla fontänorgasmer som varar i sisådär livet ut känns ju ganska fantastiskt.

Börjar jag närma mig att bli en slak bitterkuk? Ja frågan är absolut relevant tycker jag allt men jag lutar mig lugnt tillbaka och väntar på xxx rants och mothugg.

Och NEJ detta är inte en direkt påhopp på någon jag känner det är hållet i allmänhet. Enhörningsfenomenet är allmänt gods och florerar i samtal och tankar hos många.




LORD BYRON









Essäer och debattartiklar


LordByron

1 mar 09:46

Vill du bli underrättad när LordByron skriver nya dagboksinlägg och alster? Ja

Skribenter jag följer

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.