Logga inBli medlem
Mitt EuroPride och Panel kring Samtycke inom BDSM Torsdagen den 2 Augusti 2018 Kinkykvarteren!







För er som inte är med mig på morgondagens Pride och Kinkykvarter så vill jag gärna berätta lite om lite olika saker ur vinklingen som gör att jag kommer att delta och kanske även lite kring min syn på samtycke inom BDSM och kanske framför allt hur det kommer sig att jag hamnat där på Pride.

Jag är inte en average BDSM person utan en mer Garderobiär figur. Detta beror på att jag är märkt av den erfarenhet jag drog från ett sexuellt stängt samhälle med stort tryck kring hur man bör vara som människa för att passa in. Att passa in i olika sammanhang var förr något som var extremt styrande i ens liv. Det var lite ok med en light ungdomsrevoltering men sen skulle saker in i fållan igen. De avvikare som det häcklades mest kring var BÖGARNA. Att vara BÖG var liktydigt med att vara homosexuell. Det var i stort sett i allas ögon en sjukdom som var hemsk att bära. För att vara normal så fanns det ett sken av att man kunde välja men det var en fråga om nyanser. Alla hade samma jumpadojjor. Det fanns några få märken och de var rangordnade: Addidas, Puma, Tretorn. Alla tjejer hade Takanoställ fast i olika färg. Att vara annorlunda var inte en option alls i livet. Det var typ flummare och farliga som var alternativa. Typ lite lätt samhällsfientliga och degenererade. BÖGAR var ÄCKLIGA. De var pest smittade på riktigt. Det fanns ingen som helst skillnad mellan PEDOFILER och BÖGAR det var exakt samma sak. Mina kompisar hade för vana att "knacka bög" ganska ofta med brännbollsträn i parken, de höll nämligen till där för att de inte kunde gå på stan, hade ingenstans att träffas etc. Några av dem är i dag i den absoluta politiska toppen och representanter i ett parti som drar 20% av befolkningen som tycker det är något fel med Sverige, de vill gärna ha tillbaka det där gamla fina Sverige där BÖGAR liksom var sjuka och vi andra var RENA och NORMALA. De vill ha ordning och reda och att man skall kunna ha tre gympadojjor att välja på. Tretorn / Tretorn / Tretorn. För er som inte vet vad Tetorn var så var det en inhemsk Gymnastikskotillverkare som fanns just i min hemstad, i den så kallade gummifabriken. De tillverkade även tennisbollar. Pingisracketar och annat i gummi.

Jag vill nog inte ha det som det var då. Jag har alltid känt mig fel och konstig. Därför kallade jag mig tidigt kommunist. Jag gillade inte så mycket nazisterna i början. Men jag skulle komma att byta sida av olika anledningar. Mest på grund av att jag tycke att vissa ur arbetarklassen gillade att vara losers och mer sket i allt. Det skulle mest rökas på och supas och misär var ett sätt att leva. Jag var ingen misär person. Under en sommar bytte jag sida. Hängde upp jeansjackan med Iron Maiden ryggtavlan på och tog på mig en bombarjacka. Parkerade Addidasskorna i hallen och gick ned och köpte ett par 14 håls Dr Martens med stålhätta. De blev röda. Jag var ju ändå röd där inne i hjärtat. Men utanpå var det mest svart. Tre månader senare rakades mitt huvud av B min biljett in till Neo Nazi / Synth världen i Skåne. Jag kände mig inte heller rätt i den gruppen heller. Men mer rätt fast åt-helvete fel. Rätt på det sättet att min intellektuella kapacitet växte och blev ansedd. Jag var smart och begåvad. Mindre rätt för att man måste hata invandrare och främst Juggar men i princip alla. Sen var det ju BÖGARNA det var ju lika ÄCKLIGA överallt. Arbetarklass eller Medel/Överklass så var BÖGAR vidriga. Jag gick inte med i Karl den XII marscherna i Lund där hela flocken SD sparvarna sprang röven av sig inför intellektuellt begåvade pippidårar som var överlevare från den äkta Nazismen. Jag kunde ju min Karl den XII och jag kan inte marschera för en idiot som var komplett värdelös som kung. Jag ville knappt vara på konsert med nuvarande Partisekreteraren i SD där han stod och klinkade på en dålig synth och folk i publiken heilade. Dessutom såg jag att sångaren i bandet snabbt var BÖG. Han hade det i varje fall värre än jag tänkte jag ofta på. Speciellt när han gifte sig senare med en snygg blond blåögd tjej. Jag kan inte fatta att alla tjejer sprang efter honom, han var ju BÖG det sågs ju på långt håll. Men han var ju snygg och han var ju sångare i EM men de fick nog inte mycket kuk för besväret är jag rädd för.. Så var det mina vänner. Var man konstig fick man fejka och du kunde aldrig make it...

Sen kom liksom ljuset. Frihet, allt föll och allt blev bättre. Från 1989 och fram till 2019 var det en fin tid. Men jag var alltid på min vakt. Jag har ju alltid varit en femtekollonnare. Först som intellektuell i arbetarklassen sen som typ icke nazi i Synthgängen. Men vad fan skulle en göra av all frihet? Vem var ens jag? Jag hör ju inte hemma någonstans? En fumlig kameleont! En jävligt rörig tid tog vid. Men sakta växte det fram att jag är ingen norm. Eller? Jo, men jag är min egen norm. Det formade sakta fram en pusselbit efter en pusselbit. En Sadistisk, Gentleman, Fittplågare, Orgasmforcerare, Professor Fitta, Repfetichist, Fruknullare, Nakenbadare, God-psykopat och där inklämd mellan alla dessa finns det en skarp intellektuell hjärna på 138 Mensahästar i botten av allt detta kaos vilar det ett stort fint rött hjärta och en väldigt snäll Pappa. För att sno runt hela den jävligt härliga karusellen så är han dessutom en begåvad ledare och affärsutvecklare. Det är fan inte att vara i normen kan jag vilja mena. Jag gillar inte R och hans parti, jag gillar inte de som vill styra och ställa över min fisting av min fitta. De tror att de kan min egen fitta bättre än jag kan men där har de fel. Rör inte min perversion tack! Rör inte min fuckedupperfectness tack! Jag är trött på att bemötas av totala idioter som vill mena att vi behöver sluta oss, bli mindre som människor och rätta oss i leden. Jag vill inte bli formad, det är slut med det nu mina vänner. Vi måste sluta äta pasta för att någon tycker att det är fel med pasta. Vi måste se till att BÖGARNA måste bort för de är skadliga för samhället och är konstiga avvikare. Vi tycker nog att Aborter det där är inte något som kvinnor skall ha makten över att besluta över själva. Vi tycker nog att de som inte är Sverigevänner skall utvisas. STOPP och BELÄGG.

Jag är nu i en punkt i livet där det kan bära eller brista. Jag har kommit för långt ut från garderoben för att det skall gå att krypa in igen. Det kommer en mörk tid men jag går hellre ned med den i graven än tar på mig något som helst skit som jag inte ställer upp på. Jag tycker det är skönt att veta det. Jag är inte rädd längre, jag kommer att stå och prata om SAMTYCKE för att det är enda vägen till sann frihet för individen, enda vägen till respekt av olikheter, enda vägen till att kunna vara olika och samtidigt passa så sjukt bra ihop. Det magiska i detta är att vi måste fråga varandra och inleda en process som innebär att vi tar reda på vem vi är, varför vi är och framförallt vad vi vill. Jag tror inte man generellt förstår hur väsentligt det är att gå från en norm kring förväntningar som måste infrias till en helt fri process som kan sluta i allt möjligt. Det är helt öppet och fritt. Det handlar inte om Ja tack eller Nej tack utan om att Hey! Vem är jag? Vem är du? VEM ÄR VI? För första gången i världen så tas individen in i en lagstiftning helt utifrån sina egna unika premisser och mig veterligen är det inte så väldigt vanligt. Ett tag till finns det hopp mina vänner, om att vi kan få vara vi som är de som inte är lika någon annan oss än du är lik du.

Därför pratar jag på EUROPRIDE och smiskar en och annan röv som samtycker till det, det är nämligen så begåvat att vi båda vill det!



DON'T FUCK WITH MY PERV!



LORD BYRON




Tillagd 27 feb 2019   Debattartiklar om sexualitet och identitet  

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.
26 apr: Lesbian Visibility Day
Kärlek och gemenskap i sexualitets- och identitetsmångfald
Bli medlem – enkelt och gratis  Om DS  Regler  Feedback / Kontakt  Annonsera   Grafik: Standard / Diskret   Copyright © 2003-2024