Min Poesi
Lever Metall Möter hud Läder Färgar rött En kännsla Så vacker Tar allt Som vart Så dött Förvirrad Du kan Du vill Du måste Men allt Förändras Gränser En liten Bit till Du klarar Du kan Du vill En liten Bit till Respektera koder Stopp Rött Det är nog Är inget Kött Återkommande År in År ut Vi söker Vi förändras Men vi Gör aldrig Slut Saknad Jag längtar Du vet Du gnyr Du är het |