Kategori: Essäer och debattartiklar

Tilläggare: Skapa K41 10 mar 22:56

Fler alster av Skapa   Abuseanmäl   Print  

Lacans Objet Petit A och kärleken - en diskursanalys av Femtio Nyanser-trilogin

Skriven som hemtenta på Mastern i Politisk Teori 2013

Lacan’s Objet Petit a och Kärleken – en diskursanalys av Femtio Nyanser-trilogin

Samhället i dag är uppbyggt runt en tvåsamhet, framförallt en tvåsamhet som bygger heteronormen en man och en kvinna. Allt från hur staten ser på oss till bilderna i massmedia. En del av den mediala bilden av tvåsamhet är den heteronormativa romantiska kärleksdiskursen som speciellt förmedlas till kvinnor genom den den s.k. kärleksromanen (i.e Harlequinböcker och liknade) men även i romantiska komedier. I denna korta uppsats kommer jag fokusera på trilogin Femtio Nyanser av (Honom, Mörker, Frihet) som ett uttryck för denna diskurs. Denna trilogi har sålts i massiva 65 miljoner ex runt om i världen. (DN Kultur 16/3 2013:17) Historien handlar om den oskuldsfulla Anastasia Steele (AS i fortsättningen) och den BDSM-utövande Christian Grey (CG i fortsättningen). Trilogin har fått uppmärksamhet från genusvetenskapen, då framförallt analyser av det sexuella förhållandet mellan de två huvudpersonerna. Fokus i denna uppsats kommer var kärleken som den lacanska fantasin som vi aldrig riktigt når och hur den i denna typ av litteratur alltid tycks kräva kvinnlig underordning. Det faktum att dessa böcker sålts i så stora mängder bidrar till behovet av att analysera vilken bild av kärlek som presenteras.

Jag kommer att använda mig av Laclau och Mouffe’s diskursteoretiska ansats för att analysera kärleken i denna trilogi. Både diskursteorin och den kritiska diskursanalysen är fokuserade runt hur identiteter skapas och förändras och hur det sker inom olika föränderliga diskurser. Dock är diskursteorin mer intresserad av ’större’ material och hur ord kan tolkas i relation med varandra. Medan kritisk diskursanalys är mer fokuserad på hur den grammatiska strukturen skapar diskursen och vilka bilder som utesluts genom att använda en viss typ av grammatisk figur.

Diskursteori
Diskursteorin utvecklades av Laclau och Mouffe i framförallt deras verk Hegemony and Socialist Strategies (1985). Genom att dekonstruera teorier och identifera de underliggande antaganden som görs så ’blottläggs deras ideologiska innehåll, och motsägelserna kan förvandlas till redskap för vidare tankearbete.’ (Winther Jörgensen & Philips 2000:31) Detta innebär att styrkan hos diskursteorin ligger i fokuset på hur man ska förstå och tolka socialt konstruerade meningar och identiteter. Denna tolkning sker i förhållande till de sociala strukturer som finns i samhället. (Howarth 2000:128-129) Genom diskurser så skapas människors olika identiteter. I olika sammanhang kan vi ha olika identiteter. Diskurser kan även formulera en ideal typ av identitet, hur vi bör vara för att uppnå något. I denna uppsats så kommer jag göra antaganden om hur kvinnan bör vara för att uppnå evig kärlek samman med Mannen.

En diskursanalys enligt Laclau och Mouffe innehåller artikulation, nodalpunkter, fria element och moment. Artikulation är det diskursiva uttryck där element bildar en helhet som skapar och omskapar ideniteter. I min uppsats så är artikulationen romantrilogin Femtio Nyanser av… Denna artikulation ingår oftast i ett större diskursivt sammanhang, i detta fall den heteronormativa romantiska kärleksgenren. (Howarth & Stavrakakis 2000:7) En diskurs är ett sätt att definiera hur man uttrycker sig i ett visst sammanhang. Man kan t. ex tala om en politisk diskurs där man uttrycker sig på ett visst sätt, där vissa ord används på vissa sätt och med specifika betydelser. I den politiska diskursen så kan även vissa fenomen konstant beskrivas på ett visst sätt. (Winther Jörgensen & Philips 2000:33)

En artikulation består av moment som får sin speciella betydelse genom den specifika diskurs artikulationen ingår i. Element har en mer flytande karaktär, dessa kan ha olika betydelser i olika sammanhang och får en än mer osäker betydelse ’in periods of social crisis and dislocation.’ (Laclau & Mouffe 1985:105, citerad i Howarth & Stavrakakis 2000:7) Givet svårigheten med att definiera dessa element och förstå sammanhanget av en artikulation så behövs det något mer för att fixera betydelsen av dessa företeelser. Nodalpunkter fungerar som fixering av betydelsen av moment, men framförallt av elementen. En nodalpunkt skapar betydelsen i en specifik diskurs och genom att byta nodalpunkt så kan betydelsen av moment och element ändras genom att man får en annan förståelse av vad momenten och elementen är tänkta att betyda. (Ibid:8)

I min uppsats så är nodalpunkten Mannen. Runt denna nodalpunkt så får elementen kvinna och kärlek sin betydelse. Det är runt nodalpunkten Man som kvinnans identitet defineras, och kanske framför allt omdefinieras. Som min analys kommer visa så förändras kvinnan vid mötet av Mannen. I kontakt med Mannen så genomgår kvinnan en dislokation av sitt subjekt. En dislokation innebär att det att något inträffar som förändrar den tidigare etablerade diskursiva ordningen. I detta exempel har kvinnan en viss identitet som förändras i kontakt med Mannen. Det är ett extra-diskursiv dynamik som förändrar de förhållanden som existerade innan Mannen kom in i bilden. (Howarth 2000:111)

Med hjälp av ekvivalenskedjor så kommer jag identifiera kvinna i förhållande till Mannen och kärleken. Ekvivalenskedjor skapar gruppidentiteter genom att identifiera gruppen i förhållande till vad den inte är. (Howarth & Stavrakakis 2007:11) I Femtio Nyanser-trilogin kan man hitta en identifikation mellan den ideala kvinnan (AS) som mannen (CS) vill ha som sitt kärleksobjekt kontrasterat med andra kvinnor, i detta fall AS väninna Kate Kavanagh (KK).

Även kärleken definieras i förhållande till Mannen, med hjälp av liknande ekvivalenskedjor. Kärleken etableras som något som Mannen kan tänkas sig identifiera sig med. Han är egentligen inte intresserad av kärlek, utan mer inriktad på kroppslig njutning. För Mannen är inte kärleken objet petit a, utan snarare makten. Därför får kärleken i denna diskursiva tradition oftast drag av maktkamper, mellan Mannens drift att vara stark, beskydda, framförallt bestämma och kvinnans begär efter kärlek och omvårdnad av de som de älskar.

Lacan’s fantasibegrepp och kärleken
Lacan’s fantasibegrepp grundar sig i Lacan’s psykoanalytiska förståelse av det mänskliga subjektet som ’’splittrat’ eller ’kastrerat’’ (Svärd 2011(b):263). Subjektet upplever en saknad (lack) som det strävar efter att fylla. Denna saknad uppstår när subjektet som barn för första gången ser sig själv i spegeln. Lacan menar att när barnet för första gången ser sig i spegeln ser det en helhet som det inte kan identifiera sig med den fragmentering den upplever inom sig, en fragmentering av motstridiga känslor och impulser. Barnet upplever en alienation inför den bild det ser i spegeln. Därefter uppstår saknaden då barnet, och sedermera den vuxna, försöker hitta ett sätt att skapa en helhet av sitt splittrade inre genom yttre identifikationer. Dessa identifikationer får barnet genom de olika diskurser den möter. I tidig ålder rör dessa sig runt det kön barnet har: ’pojke, flicka, duktig, stark, stygg, snäll och så vidare.’ (Ibid:264) Med denna identifikation följer att de delar som inte passar in i diskursen blir undanträngda. De delar som inte verkar höra ihop med det man bör vara förträngs. Det är i denna förträngning av det egna jaget som saknaden uppstår. (Ibid:263-264)

Denna saknad är en saknad av den där svårdefinierade, onåbara njutningen (jouissance) som vi tror kommer att göra vårt kastrerade subjekt fullständigt igen. Subjektet ska nå detta tillstånd av njutning genom att tillfredsställa begäret. Begäret i detta sammanhang är omättligt. När man uppfyllt det, genom att köpa just den produkten eller att man träffat den ’perfekta mannen’, så ska njutningen infinna sig. Detta sker inte utan man får en känsla av: ’’That’s not it!’ is the very cry by which the jouissance obtained is distinguished from the jouissance expected”’. (Lacan 1998:111 citerad i Glynos & Stavrakakis 2004:210) Lacan betecknar detta begär som objet petit a (objekt lilla a), ’begärets objektorsak’ (Svärd 2011:266) I dagens samhälle finns det alltid nya objekt som man begär i tron om att det ska ge den njutning i livet man upplever sig sakna. (Ibid:265-266) Zizek skriver: Objet petit a ’is simultaneously the pure lack, the void around which the desire turns and which as such, causes the desire, and the imaginary element which conceals this void, renders it invisible by filling it out.’ (Zizek 1994:178-179, citerad i Glynos & Stavrakakis 2004:208)

I denna uppsats så är kärleken objet petit a. Kärleken är både ett element som bestäms av nodalpunkten Man, men även objet petit a i egenskap av den eftertraktade njutningen vi begär. Om man använder sig av Laclaus term empty signifier blir denna dubbelhet till viss del tydligare. Glynos & Stavrakakis 2004 citerar Laclau (1996:44): ’Any term which, in a certain political context becomes the signifier of the lack, plays the same role. Politics is possible because the constitutive impossibility of society can only represent itself through the production of empty signifiers.’ (G&S 2004:208)

Det råder tveksamhet om vad Laclau egentligen menar med element. I hans bok Emancipation(s) (1996) beskriver Laclau elementen på följande sätt: ’elements are sometimes used in a narrow sense to refer to signifiers such as ‘justice’, ‘order’, ‘democracy’ or ‘the free world’’ (Howarth 2000:117) Om vi tänker oss denna definition av element så kan vi koppla elementet kärlek till empty signifier givet det första citatet. Kärleken blir den empty signifier som hjälper oss fylla den saknad vi känner men aldrig riktigt kan nå. Dock ska påpekas att Laclau inte är tydlig på denna punkt och att varken han eller Muoffe verkar vilja vara speciellt tydliga på hur element ska definieras ’[…] they do not want to specify the content of these elements at the ontological level, as this would predetermine their character at the ontical level in ways reminiscent of Marxist theory.’ (Ibid:118) Vidden av förvirringen runt detta begrepp blir större om man kontrasterar två tolkningar av samma Laclau-citat med Yannis Stavrakakis som gemensam nämnare:
'[I]n a situation of radical disorder ’order’ is present as that which is absent; it becomes an empty signifier, as the signifier of this absence. In this sense, various political forces can compete in their efforts to present their particular objectives as those which carry out the filling of the lack. To hegemonize something is exactly to carry out this filling function.'
(Laclau 1996:44, citerat H&S 2000:8-9, G&S 2004:207)
Howarth och Stavrakakis tolkar detta som att en empty signifier är en nodalpunkt (H&S 2000:9) medan Glynos och Stavrakakis kopplar ihop detta begrepp med Lacan’s objet petit a. Då Laclau själv definerar en empty signifier som det som betecknar saknad (lack) på liknande grunder som Lacan kopplar objet petit a till saknad så är nog den senare tolkningen mer trolig.

I denna uppsats så blir kopplingen mellan empty signifier och objet petit a tydligare. Kärleken är objet petit a, men det är en kärlek som bestäms av nodalpunkten man inom den heteronormativa romantiska kärleksdiskursen. Därav blir kärleken även ett element. Mannen blir dock inte objet petit a, mannen i sig själv kan inte vara njutningen vi vill uppnå, det finns så många män som inte kan uppfylla vårt begär efter njutningen. Däremot så definierar Mannen den möjliga njutning vi kvinnor kan tänkas nå inom den heteronormativa romantiska kärleksdiskursen.

Kärleken kan heller inte vara nodalpunkt då den i sig själv inte kan definiera andra element. Den fungerar på liknande sätt som termer om demokrati, frihet, tillväxt etc. Betydelsen av dessa kan variera beroende på vilken nodalpunkt man formerar dem runt. I den nyliberala kontexten och med användningen av en nodalpunkt som fri marknad så får dessa termer en viss betydelse. Det råder en hegemonisk diskursiv kamp runt dessa termer, vilket innebär att hur dessa termer ska tolkas inte är fast utan beror på nodalpunkt och vilken diskurs man premierar. (Svärd 2011:261) Även kärleken får ändrad betydelse beroende på nodalpunkt. Skulle nodalpunkten istället vara barn, får vi helt andra föreställningar om hur kärleken ska vara.

Vi möter ständigt bilder av hur kärleken som fantasi som tycks göra livet perfekt och hur subjektet når sitt fullbordande vid mötet med just den partner som vi känner kärlek för. ’Fantasins funktion är att presentera ett imaginärt scenario som täcker över bristen i diskursen så att vi kan intala oss att en slutgiltig, säker identifikation trots allt kan uppnås.’ (Svärd 2011 (a):235) Detta sker i allt från filmer, till reklamer för internet datingsidor till den så framgångsrika kärleksromanen. Att kärleken till den perfekte mannen inte förmår uppfylla begäret och ge oss den njutning vi tror oss vilja ha kan man se i det faktum att skilsmässostatistiken i de länder där äktenskap byggs på kärlek är hög och att många är seriemonogama. Man söker ständigt något yttre som man tror ska uppfylla saknaden och hela det splittrade subjektet.

Nodalpunkten - Mannen
Innan jag påbörjar definieringen av kvinnan och kärleken, vill jag kort presentera nodalpunkten Man i den heteronormativa romantiska kärleksdiskursen med exempel från Femtio Nyanser-triologin. Mannen är först och främst otroligt attraktiv, det är detta som gör att kvinnan initialt blir intresserad för honom. Så här beskrivs CG när AS möter honom för första gången:
Så ung – och så snygg. Väldigt snygg, faktiskt. Han är lång och har på sig en grå kostym, vit skjorta och mörk slips. Han har ett ostyrigt kopparfärgat hårsvall och en intensiv, klar, grå blick som ser forskande på mig. (FNH:12)

Vidare är Mannen ytterst kompetent, framgångsrik och framförallt rik. Han beskrivs med ord som ’expert’, ’arbetar hårt’, ’logik och fakta’ och ’bra intuition’ (FNH:14) När AS frågar om hans framgång beror på tur svarar han: ’Jag litar inte på turen eller ödet, miss Steele. Ju mer jag arbetar desto framgångsrikare blir jag.’ (FNH:14) Vidare beskrivs han med ord som ’kontroll’, ’ansvar’ och ’makt’. (FNH:15) AS upplever tidigt CG som ’[…]den rike, mäktige, galet snygg och kontrollerande Grey […]’. (FHN:36) I samma scen får hon även se den mörkare sidan av denne Man. När de blir avbrutna av en manlig kollega så reagerar CG ’Han har förändrats från en märkligt tillmötesgående kund till något helt annat – en kylig och tvär typ.’ (FNH:36) Reaktionen från AS är att hon upplever att hon måste blidka Mannen hon precis träffat. (FNH:37) Allt detta sker andra gången de träffas. AS får tidigt tydliga indikationer på att denne Man inte är ute efter ett jämlikt förhållande utan är mer intresserad av att äga och kontrollera sin partner, andra män får knappt ens prata med den kvinna han är intresserad av.

Dock finns det en annan sida av CS. Han har haft en svår barndom och blivit sedan blivit sexuellt utnyttjad som tonåring. Detta gör att AS vill göra honom hel och rädda honom från mörkret.
”Såja, jag är här.” Hon håller om honom så att hennes lemmar omsluter honom, och hennes värme smyger sig in i hans kropp och tvingar undan skuggorna, tvingar undan skräcken. Hon är solsken, hon är ljus … hon är hans.( FNF:8)

Elementet - Kvinnan
Det är i förhållande till denna nodalpunkt som elementet kvinna växer fram. Den ideala kvinna som CG vill ha är blyg, i hennes egna ögon oansenlig, ung kvinna som inte upplever sig passa in någonstans. FHN börjar med att AS möter CG när hon ska göra en intervju med CG. Hon snubblar in i hans liv, då hon också är väldigt klumpig. Vid mötet med CS så förändras AS liv. Hon får tunghäfta, blir nervös, rodnar och känner sig som ett olydigt barn i närheten av CS. Hon ser sig även som ovärdig hans intresse:
’Han har kommit för att träffa dig. Aldrig i livet! Jag skjuter genast bort tanken. Varför skulle denne vackre, mäktige, världsvane man vilja träffa mig? Tanken är helt befängd och jag ser genast till att förpassa den så långt bort som möjligt.’ (FHN:31-32)
Detta är en ganska klassisk tagning på temat att bara för att Mannen är ofattbart snygg så är den mer alldagliga kvinnan inte värdig att vara nära honom. Det ger det blivande förhållandet en ojämlik grund från början, då kvinnan inte anser sig vara jämlik med den fantastiskt snygge Mannen. Det är även en väldigt ytlig tolkning av attraktion mellan två parter då den enbart baserar sig på yttre attribut. När CG säger att han inte är bra för henne, tolkar hon genast det till det faktum att han är så snygg. (FNH:61)

Förhållande är även ojämlikt i det hänseende av att AS är så oerfaren. Hon har ingen erfarenhet av förhållande mellan man och kvinna innan hon träffar CG och hans väldigt kontrollerande form av kärlek. Hon är som en oformad lerklump som han kan skapa sin idealbild av kvinnan som han vill ha henne. (FNH:313) CGs behov av att forma AS till den kvinna han vill ha blir tydlig i de extra kapitel författaren lagt i slutet av tredje boken, Femtio Nyanser av Frihet. I dessa kapitel får vi följa CG och hans reaktioner när han träffar AS de två första gångerna. Han vill instinktivt forma denna oerfarna unga kvinna till en kvinna som villigt ställer upp på hans regler och krav. Han tolkar henne som undergiven redan från början, mycket pga det faktum att hon är så blyg.
'Är jag redo att ta mig an en ny undergiven, en som inte vet någonting? Fan. Hon kommer behöva omfattande träning. Jag stönar inombords över alla intressanta möjligheter det erbjuder. För tusan, vägen dit blir halva nöjet.' (FNF:604)

Ojämlikheten blir tydlig även i det faktum att han tidigt karaktäriserar hennes uttryck av egna åsikter som uppkäftig eller att hon trilskas. (FNH:167) Det är ord som vanligtvis förknippas med barn, barn är uppkäftiga och trilskas när de inte gör som deras föräldrar vill. Att använda denna typ av ord när en vuxen kvinna uttrycker egna åsikter, framförallt när det rör hennes sexualitet, förminskar kvinnans rätt till en egen åsikt. Zizek skriver: ’in today’s patriarchal society woman’s desire is radically alienated: she desires what men expect her to desire, desires to be desired by men.’ (Zizek 2006:38)

Mot denna bild av kvinnlighet som attraherar Mannen ställs AS vän KK. ’”Och du, Anastasia, jag är glad att Katherine Kavanagh inte kunde göra intervjun.”’ (FNH:37) KK är en stark, oberoende kvinna som vet vad hon vill ha och ser till att få det. Hon är den elev som får hålla avslutningstalet på examensdagen, något som är förbehållet toppeleverna inom det amerikanska skolsystemet. Hon beskrivs som en ’iller’, ’enveten’ (FNH:16), ’diktatoriska maner’, ’beskäftig’ (FNH:43), ’stark som en oxe’ (FNH:65). Att CG föredrar en mer formbar typ av kvinnlighet blir ännu tydligare när den framgångsrika arkitekten Gia kommer in i deras liv. Hon är framgångsrik i ett mansdominerat yrke, självsäker och vet vad hon vill ha, framförallt på det sexuella planet. Hon beskrivs som ’ett sexuellt rovdjur’ (FNF:176). Dessa ord påminner om de ord som beskriver CG, men i samband med en kvinna blir dessa ord negativt laddade. Om man i denna mikrodiskurs byter ut nodalpunkten man till kvinna så får dessa ord en helt annan, och mer negativ innebörd. Dessa två kvinnor tar CG starkt avstånd från, denna typ av kvinna är han inte intresserad av. Han har ingen möjlighet att forma dessa kvinnor som han vill ha dem.

Dislokationen av kvinnan i mötet med Mannen blir tydlig när AS ska ringa CG för att boka tid till fotosessionen för skoltidningen. Hennes rumskompis KK noterar förändringen hos AS medan hon pratar med CG: ’”Anastasia Rose Steele. Du gillar honom! Jag har aldrig sett eller hört dig vara så…så…påverkad av nån förut. Du rodnar ju.”’ (FNH:42) Kvinnan som Mannen är intresserad av är totalt oskuldsfull, så till den milda grad att hon aldrig hållt en man i handen, än mindre kysst honom. Hon har tidigare inte varit kär, eller ens intresserad av någon man. I mötet med Mannen så vill hon plötsligt ha ett förhållande med honom, hon blir kär. Ytterligare ett bevis för att Mannen har en dislokerande effekt på kvinnor finns i förhållandet mellan AS vän KK och CGs bror Elliot:
Kate rodnar. Nej, men herregud… Katherine Agnes Kavanagh spelar rollen som Anastasia Rose Steele. Hon ser på mig med en sammetsögd blick. Jag har aldrig sett henne sådan förut. Det är så man tappar hakan. Var är min kompis Kate? Vad har du gjort med henne? (FNH:177)
Mötet med Mannen förändrar kvinnan. I den heteronormativa romantiska kärleksdiskursen så transformeras kvinnorna från starka och självständiga, till svaga och inställda på att tillfredställa Mannens behov.
”Du ser väldigt avslappnad ut på de där bilderna, Anastasia. Jag ser dig sällan sån.” […]
”Jag vill att du ska vara avslappnad med mig”, viskar han. […]
”Det är väldigt förvirrande att vara tillsammans med dig. Du vill inte att jag ska trotsa dig, men samtidigt gillar du min ’uppkäftighet’. Du vill ha lydnad men inte alltid, för då kan du straffa mig. Jag vet varken ut eller in när jag är med dig.” (FNM:28-29)
’[…] ändå är det svårast av allt att prata med honom.’ (FNM:235)
Kvinnan förhåller sig och anpassar sig efter det hon tror Mannen vill ha. Att vara sig själv är inte ett alternativ. Att vara sig själv kan ju innebär att Mannen inte vill ha henne. Hon är ju, som vi redan fastställt, inte värdig Mannens intresse så som hon är.

Elementet - Kärleken
Kärleken i denna trilogi definieras även den av Mannen. Det är han som sätter upp ramarna för vad som gäller och hur relationen ska se ut. När AS vaknar upp hos CG efter en blöt kväll med sina vänner så informerar CG henne om vad som skulle hänt om hon betett sig på det sättet om de var ett par: ’”Ja, om du var min så skulle du inte kunna sätta dig på en vecka efter allt elände du ställde till med igår. Du åt inte, du blev full, du var ute på farligheter.”’ (FNH:78) Mannen vill alltså bestraffa kvinnan för att hon gör saker som han gjort flera gånger själv när han var ung. Hon ska bestraffas för att hon vill ha roligt med sina vänner. Trots denna utläggning så vill AS fortfarande bli hans och vid åsynen av hans fantastiska leende glömmer hon allt. ’Om du vore min. Ja, herregud – vad skulle jag inte ge för att vara hans.’ (FNH:79) Detta förhållningssätt till kvinnan ger kärleken en sida av våld och dominans av den andra parten, den ska kontrolleras så att inget ont händer den andra parten. Kvinnan är inte kapabel att ta hand om sig själv.

Att kärleken är på Mannens villkor blir som allra tydligast i det kontrakt som CG vill upprätta mellan honom och AS. Ett kontrakt som i stort sett ger honom total makt över AS liv. Hon ska klä sig som han vill, äta som han vill, träna som han vill samt lyda honom annars kommer hon bli bestraffad. Framförallt ska hon lyda honom och tillfredsställa honom vad gäller den sexuella relationen i enlighet med hans preferenser. AS har visst inflytande över detta BDSM kontrakt, men väljer trots allt att skriva under på grundpremissen att han har rätt att bestämma över henne och den sexuella relation de är på väg att inleda. CG tydliggör på följande sätt:
”Jag har regler, och jag vill att du ska följa dem. De är till för att du bättre ska kunna vara mig till lags. Om du följer dessa regler till min belåtenhet så kommer jag att belöna dig. Om du inte gör det så kommer jag bestraffa dig, vilket du snart kommer få erfara”, viskar han. […]
”Det handlar om att vinna din tillit och respekt, så att du låter mig utöva min makt över dig. Din underkastelse kommer att ge mig en hel del tillfredsställelse, glädje rent av. Ju mer du underkastar dig min vilja desto gladare blir jag – så enkelt är det.”
”Okej, och vad får jag ut av det hela?”
Han rycker lite på axlarna och ser nästan lite urskuldande ut.
”Du får mig”, blir det enkla svaret. (FNH:113)
Hela arrangemanget går ut på att tillfredsställa Mannens behov och kvinnan får Mannen som kompensation. Men eftersom förhållandet redan är utstakat för att tillfredställa Mannens behov och begär så är denna kompensation inte mycket då den är hårt villkorad till vad mannen vill ha ut av relationen.

När AS frågar om möjligheten till en annan typ av förhållande får hon till svar: ’Det här är det enda slags förhållande som intresserar mig.’ (FNH:115) AS ställs mellan valet att ställa upp på Mannens krav eller vara utan Mannen helt. När AS efter att ha gjort efterforskningar på nätet om vad det är han ber henne om meddelar att hon inte tror att hon vill gå med på hans villkor, åker han hem till henne och övertalar henne genom att förföra henne till att vilja gå med på hans villkor. Sex är Mannens verktyg för att få det han vill och kvinnan låter sig övertalas av detta verktyg. (FNH:207-217) Även längre fram i trilogin, när de har gift sig och AS ska ha blivit säkrare och fått en bättre position i förhållande till CG, så använder Mannen sex för att avvärja ett bråk. (FNF:166-167)
I slutet av första boken går AS med på att bli bestraffad i enlighet med CGs önskningar. Detta resulterar i att AS lämnar CG då hon inte kan tänka sig att tolerera sådan typ av bestraffning och att det är den typ av bestraffning Mannen behöver för att känna sig hel. Efter fem hela dagar träffas de igen, denna gång erbjuder CG ett förhållande utan det kontrakt och regler han påtvingat AS tidigare. AS reaktion är som följer:
”[…] Och jag har inte kämpat. Lördagen var en ordentlig chock för mig. Jag insåg att du tagit det lugnt med mig och att jag inte kunde vara den person du ville att jag skulle vara. Men när jag hade gått insåg jag att den fysiska smärtan inte alls gjorde lika ont som att förlora dig. Jag vill verkligen vara dig till lags, men det är svårt.”
[…]
”Jag älskar dig, Christian Grey. Och du är beredd att göra allt det här för min skull. Det är jag som inte förtjänar det, och jag kan bara beklaga att jag inte kan göra allt det där för dig. Kanske med tiden … Jag vet inte … Men ja, jag accepterar ditt förslag. Var skriver jag på?” (FNM:41-42)

Kärleken i denna bok är formerad runt Mannens behov och önskningar. Kvinnans behov blir sekundära i förhållande till nodalpunkten Mannens. Kvinnan är inte värdig Mannens kärlek på hennes villkor utan är till för Mannens tillfredställelse av sitt eget ego. Men denna kärlek är inte enbart formerad runt Mannens uttalade krav. Utöver kraven runt det sexuella förhållandet skapar kvinnan egna orsaker till att Mannen förtjänar att få sina krav och behov tillgodosedda. Detta genom det klassiska greppet att det är synd om Mannen.
Jag får en klump i halsen när jag tänker på bilden av en gråögd, hungrig liten parvel. Vad var det för liv han levde innan paret Grey tog honom under sina vingars beskydd?
Jag blir med ens upprörd. Stackars skadade, perverse, filantropiske Christian – […] (FNH:261)
Detta är ett tydligt exempel på att kvinnan ska tycka synd om Mannen och sedan hjälpa till att hela hans sargade själ. Hon tar över föräldrarnas beskyddande roll. ’Jag är en lindring för honom, en källa till tröst och hur ska jag kunna neka honom det?’ (FNM:206) Denna bild förstärks av inledningen till bok nummer två, där vi får en inblick i CGs barndomsår innan han adopterades. (FNM:7) Det faktum att kvinnan kan ge lindring åt Mannen kan ses som att kvinnan får makt över Mannen genom att hon kan lindra hans smärta. Men det är en chimär i detta exempel då det enbart bidrar till att kvinnan binds hårdare till Mannen och får ytterligare en anledning till varför hon ska acceptera de begränsningar som kärleken drar runt kvinnan och hennes liv.

Analys
Denna korta analys visar att kärleken i den heteronormativa romantiska kärleksdiskursen förändrar kvinnans liv ganska radikalt. Hon genomgår en dislokation när hon träffar Mannen. Denna dislokation innebär en stor förändring för kvinnan, hennes liv formas från och med nu efter Mannens önskningar och behov. Hennes egna behov och önskningar får stå tillbaka för Mannens.
De ekvivalenskedjor som skapar den kvinnliga identitet i denna trilogi är undergiven, villig att uppfylla Mannens krav, underlägsen och ovärdig Mannens kärlek. Kvinnans identitet innan hon träffar Mannen är endast lite vagt tecknad. Den blir tydligare och får mer innehåll i förhållande till Mannen. Men detta innehåll är kopplat till hur Mannen vill ha sin kvinna. Denna kvinnliga identitet ställs emot starka kvinnor som beskrivs med ord vanligtvis förknippade med män och som i samband med det kvinnliga får en negativ innebär. En kvinna som förtjänar Mannens kärlek är inte drivande, stark, handlingskraftig och sexuellt jämställd honom. En sådan kvinna ser Mannen ner på och vill inte ha i sitt liv.

Även kärlekens ekvivalenskedjor bygger på Mannens krav på ett förhållande med en kvinna. I dessa kedjor ingår undergivenheten, men framförallt handlar det om dominans, lydnad, bestraffningar och begränsningar. Mannen klargör tydligt hur han vill ha sitt förhållande till kvinnan. Men kärleken har också kvinnliga ekvivalenskedjor. Dessa består av element såsom medkänsla, underlägsenhet, vårdande och anpassning. Dock får dessa element sin betydelse från nodalpunkten Man och formas i förhållande till Mannen och hans behov.

Den heteronoramtiva romantiska kärleksdiskursen bygger på det kastrerade subjektets behov av att uppfylla den saknad det erfar genom att sträva efter begäret. Denna diskurs hegemoniska position vad gäller definitionen av kärlek bygger på att den erbjuder en bild av hur vi kan nå begäret och njutningen som begäret utlovar. Den kvinnliga underordningen lovar i denna diskurs att njutningen uppfylls och begäret stillas. Bilden av kärleken som objet petit a i diskursen blir alltid uppfylld då det alltid är lyckliga slut i denna typ av historia. Mannen och kvinnan blir till slut lyckliga när väl kvinnan accepterat Mannens överordnade position i förhållande till kvinnan: begäret stillas. I verkligheten stillas sällan begäret av ett kärleksförhållande, då begärets inneboende problematik är att det inte kan stillas eller tillfredställas. Vi vill alltid ha mer, är aldrig riktigt nöjda med det vi har.

Referenser:

Giddens, A. (2006). Intimitetens omvandling - sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Lund: Nya Doxa

Howarth, David (2000 ) Discourse, Open University Press.

Howarth, David och Stavrakakis, Yannis (2000). “Introducing Discourse Theory and
Political Analysis”, i Howarth, D., Norval, A. & Stavrakakis, Y., Discourse Theory
and Political Analysis. Identities, Hegemonies and Social Change. Manchester
University Press, Manchester.

James, E L (2012) Femtio Nyanser av Honom (FNH), Norstedts, Stockholm
Femtio Nyanser av Mörker (FNM), Norstedts, Stockholm
Femtio Nyanser av Frihet (FNF), Norstedts, Stockholm

Roman, C. (2004). Familjen i det moderna. Lund: Wallin & Dahlbom Boktryckeri AB.

Stavrakakis, Yannis & Glynos, Jason (2004), “Encounters of the real kind: sussing out the limits of Laclau’s embrace of Lacan,” in Laclau: A Critical Reader, Routledge, 201-216

Svärd, Per-Anders. (2011(a)) Det är aldrig en jävel som frågar ”varför då?” – om
ideologikritikens psykologi och psykoanalysens ideologikritik”, Fronesis, nr 36-37.

Svärd, Per-Anders (2011 (b)) Fienden i fantasin: Psykoanalytiska bidrag till ideologikritiken,
Fronesis, nr 36–37.

izek, Slavoj (2006), How to read Lacan, Granta Books, London

Winther Jørgensen, Marianne och Philips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och
metod, Studentlitteratur: Lund

Tidning:

DN Kultur 16/3 2013:17

Internet:
www.kbtvast.se/page7.html 2013-03-17 , www.aftonbladet.se/wendela/relationer/artic… 2013-03-17,
web4health.info/sv/answers /life-divorce-overview.htm 2013-03-17